Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 mars

    Så har djurskyddslagen växt fram

    Att tolka djurskyddslagen och dess föreskrifter är en del av utmaningen vid djurskyddskontrollerna.

    FOTO: Shutterstock/TT

    Djurskyddslagens syfte är att förebygga att djur far illa. Enligt lagen ska djurens välfärd främjas och djuren ska få utlopp för sina naturliga beteenden. Det konstaterar SLU-forskaren Frida Lundmark Hedman.

    Hennes doktorandprojekt handlade om olika regelverk och värderingar som styr och påverkar djurskyddet och djurskyddskontrollen. En utmaning vid djurskyddskontroller är bedömningarna.

    – Det har varit starka politiska påtryckningar att byta ut regler som handlar om hur djurens inhysningsmiljö ska utformas till regler som beskriver vilka mål som ska uppnås i en djurhållning, säger Frida Lundmark Hedman och fortsätter:

    – Det kan förvisso vara mer pedagogiskt att ta bort vissa måttbestämmelser och i stället ha funktionskrav som till exempel säger att djuret inte ska göra illa sig eller fastna. Men då hamnar mer av den exakta regeltolkningen hos den enskilda handläggaren. Alla vill göra likvärdiga bedömningar, men nu blir det inte alltid så. Det säger sig självt och är ingen hemlighet.

    Djurskyddslagen och föreskrifterna skiljer sig samtidigt för olika djur med likartade behov. Mjölkkor har beteskrav men inte häst, som också är en gräsätare. Hästar har å andra sidan obligatorisk rätt till utevistelse dagligen året runt, då de ska kunna röra sig i skritt, trav och galopp. För mjölkkor beror utevistelsekravet sommartid på var i landet man bor, konstaterar forskaren.

    Olika djurslag har också stora skillnader i utrymmeskrav. En förklaring är att lagstiftningen delvis styrs av vilket användningsområde djuren hålls för, säger Frida Lundmark Hedman. Kraven skiljer sig till exempel åt beroende på om det gäller djur som hålls för produktion eller för sällskap och hobby.

     Frida Lundmark Hedman forskar om svensk djurskyddslagstiftning och kontroller.
    Frida Lundmark Hedman forskar om svensk djurskyddslagstiftning och kontroller. FOTO: Fredrik Hedman

    Fakta: Djurskyddslagstiftningen i årtal

    Det finns ett antal årtal som är hållpunkter för hur djurskyddslagar och föreskrifter växt fram.

    1822 Storbritannien får världens första lag som gjorde det brottsligt att plåga djur

    1857 Sveriges första lag där det blir straffbart att misshandla egna eller andras tamdjur

    1944 Sveriges första djurskyddslag om att förebygga onödigt lidande, inte bara bestraffa det efter att det hänt

    1988 Svensk djurskyddslag som breddade syftet så att djur också ska skyddas mot onödig sjukdom och ha möjlighet till ”naturligt beteende”

    1989 Första djurskyddsföreskrifterna om godkända förhållanden för olika lantbruksdjur

    2019 Sverige får sin nu gällande djurskyddslag. Förutom tidigare krav tillkommer ett övergripande syfte att främja en god djurvälfärd och respekt för djur

    Källa: Frida Lundmark Hedman

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen