Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 mars

    Maskinen som ska ge snurr på affärerna

    Malmöföretaget Bomill satsar nu för fullt för att få ut sin uppfinning för sortering av spannmål på världsmarknaden. ATL har besökt Varaslättens Lagerhus, där en av två maskiner i Sverige står.

     I Bomillmaskinen roterar en trumma, med små fickor anpassade för kärnorna i spannmålet. Kapaciteten är 3 ton i timmen.
    Bild 1/3 I Bomillmaskinen roterar en trumma, med små fickor anpassade för kärnorna i spannmålet. Kapaciteten är 3 ton i timmen. FOTO: Oskar Schönning
     Per Ullberg, VD och Richard Lundell, operatör på Varaslättens Lagerhus är nöjda med sin Bomillmaskin och planerar att köpa två till.
    Bild 2/3 Per Ullberg, VD och Richard Lundell, operatör på Varaslättens Lagerhus är nöjda med sin Bomillmaskin och planerar att köpa två till. FOTO: Oskar Schönning
     Varaslättens Lagerhus är en kooperation som ägs av 1 900 bönder.
    Bild 3/3 Varaslättens Lagerhus är en kooperation som ägs av 1 900 bönder. FOTO: Oskar Schönning

    Mitt i en gammal betongsilo på Varaslätten står något som vid första anblicken ser ut som ett torkskåp, men i själva verket är en högteknologisk centrifug.

    I maskinen roterar en trumma, med små fickor anpassade för kärnorna i det spannmål man vill sortera. I fickorna analyseras sedan kärnorna, utifrån parametrar som till exempel fusarium – svampangrepp – eller proteinhalt. Upp till 25 000 kärnor i sekunden kan analyseras.

    – I och med att våra lantbrukare varit drabbade av fusarium de senaste åren och att maskinen kan sortera bort fusarium ur partierna ville vi satsa på den här tekniken, säger Per Ullberg, VD för Varaslättens Lagerhus.

    Kärnorna blåses ut i farten

    Efter analysen sorteras sedan kärnorna ut med hjälp av tryckluft, allt medan trumman i maskinen fortsätter att rotera med en hastighet av ett varv i sekunden.

    Förutom att få maskinen att fungera med över- och underbehållare i silon, har den också kopplats ihop med anläggningens centrala datasystem.

    Ställbar sortering

    Vid ATL:s besök sorteras vete efter proteinhalt. Operatören Richard Lundell visar en fördelningskurva över proteinhalten i partiet på en skärm. Här går att ställa in vilken proteinhalt som delningen ska göras på och då syns också hur många procent av det totala partiet som hamnar i de olika sorteringarna. Som mest kan ett parti sorteras i tre fraktioner.

    – Det har fungerat riktigt bra, säger Richard Lundell

    Innovationsföretag

    Företaget Bomill i Malmö har tagit fram och säljer sorteringsmaskinen, som heter Tri-Q och klarar tre ton i timmen. 23 maskiner har hittills gått på export, främst till USA och Kanada. På kooperationen Varaslättens Lagerhus funderar man nu på att köpa in två ytterligare maskiner.

    Förhoppningen från Bomill är att även större gårdar ska vilja köpa in maskinen, som kostar 2,2 miljoner kronor plus installationskostnader. Men det är Per Ullberg lite tveksam till.

    – Vi räknar ju med att kunna köra 9 000 ton i en sådan här maskin och det behöver man ju göra för att hitta pengarna i det, så det får vara ganska stora gårdar då, säger Per Ullberg

    – Eller om man hittar något parti som man kan hitta ett större värde i att sortera, fortsätter han. Så det kanske blir på gårdar, men jag ser inte det riktigt nu, säger Per Ullberg.

    LÄS OCKSÅ: Så ökade bröderna effektiviteten med självgående foderblandareLÄS OCKSÅ: Intresset för gödselseparering ökar snabbtLÄS OCKSÅ: Så mycket vill vi betala för traktorerna

    Bomill

    Innovationsföretag i Malmö grundat 2001 av biokemisten Bo Löfqvist.

    Designar och utvecklar sorteringsmaskinen Tri-Q och en mindre maskin för analys.

    Bygger maskinerna själva, tillsammans med en underleverantör i Tomelilla.

    2016 var förlusterna knappt 14 miljoner kronor. Omsättningen var drygt 8 miljoner kronor.

    Stora investerare i bolaget är Almi Invest, Industrifonden och Syngenta Ventures.

    Till toppen