Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 februari

    Rusning för att prissäkra spannmål

    Det stigande spannmålspriset har fått många lantbrukare att säkra delar av sin skörd. Uppskattningsvis är 20 procent av veteskörden redan såld vilket är en högre andel än tidigare år.

    FOTO: Per Emgardsson

    Höga spannmålspriser har fått allt fler lantbrukare att redan nu prissäkra årets skörd. Affärerna är fler, större och ligger tidigare än brukligt.

    – Det är definitivt mer sålt än normalt vid den här tidpunkten. Kanske inte så konstigt med tanke på de priser vi ser, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen, till ATL.

     Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen.
    Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen. FOTO: Helena Holmkrantz/Lantmännen

    Han tycker att svenska lantbrukare har blivit allt mer professionella i sitt sätt att hantera risk.

    – Vi upplever att lantbrukarna arbetar mer med en tydlig försäljningsstrategi och den större försäljningen är driven av högre priser. Tittar du på de prisnivåerna vi har i dag. Både fysiska priser och finansiella priser. Ja då är det helt rimligt att ha en så pass stor andel såld, säger han.

    ”Höga priserna driver intresset”

    Intresset för att prissäkra årets skörd är rekordstort även hos Handelsbanken.

    – De höga priserna driver intresset och så mycket aktivitet kring spannmålssäkring har vi aldrig haft förr. 2020 hade vi flest affärer någonsin med svenska lantbrukare och ökningen har fortsatt i år, säger Karl Persson, Handelsbanken råvaror.

    Johan Karlzén, ordförande Spannmålsodlarna, menar att det är så stor prisskillnad mellan en fysiska och den finansiella handeln ”att det känns som en bra säkerhet att använda börsen där priserna är så mycket högre än på den fysiska varan”.

    – Skillnaden kan ligga på 200–300 kronor per ton beroende på dag och det är ju lockande att kunna binda på de här nivåerna, säger han.

     Spannmålsodlarnas ordförande Johan Karlzén rekommenderar att inte säkra för stor del av skörden. En fingervisning är max 25 procent.
    Spannmålsodlarnas ordförande Johan Karlzén rekommenderar att inte säkra för stor del av skörden. En fingervisning är max 25 procent. FOTO: Per Emgardsson

    Johan Karlzén varnar samtidigt för att inte säkra för stor del av skörden eftersom risken då blir för hög. En fingervisning är max 25 procent.

    – De flesta lantbrukare har sin ekonomiska säkerhet i skörden. Det är långt kvar och tänk om det blir en dålig skörd i år. Då riskerar du att bli av med hela basen, säger han.

    Prisuppgången och prissäkringen av årets skörd gäller främst vete som haft en stigande trend under hela 2020 och som fortsatt även under 2021.

    Minskad export ska hålla nere priserna

    Bakom den långa prisuppgången på vete ligger flera samverkande orsaker. Grunden är en kraftig ökning av den kinesiska importen av majs i kombination med att den amerikanska majsskörden blev påtagligt lägre än prognostiserat. Det har drivit upp majspriset vilket dragit med sig vete men även till exempel raps.

    2020 var veteskörden sämre än väntat både i storproducenten Frankrike och på andra håll i Europa 2020.

    – Samtidigt ser vi en högre efterfrågan än normalt vid den här tiden från länder i Nordafrika men också Turkiet och Pakistan. Jag tolkar det som att de vill ha en större buffert om exportmöjligheterna försämras från till exempel Frankrike på grund av eventuella coronarestriktioner, säger Karl Persson på Handelsbanken.

     Karl Persson på Handelsbanken råvaror säger till ATL att handelsbanken tidigare inte haft en så stor aktivitet kring spannmålssäkring som nu.
    Karl Persson på Handelsbanken råvaror säger till ATL att handelsbanken tidigare inte haft en så stor aktivitet kring spannmålssäkring som nu. FOTO: Handelsbanken

    Han lyfter också fram den ryska exportskatten på vete som kommer att införas 15 februari.

    – Syftet är att hålla nere livsmedelspriserna i Ryssland genom att minska exporten. Konsekvensen blir att viss volym hålls borta från världsmarknaden vilket är ytterligare en anledning till den prisuppgång vi sett, säger Karl Persson.

    Det här är prissäkring

    Prissäkring är ett sätt att hantera prissvängningar på exempelvis spannmålsmarknaden. En termin är ett kontrakt om att köpa eller sälja en viss kvantitet av en vara till ett visst pris en bestämd dag i framtiden.

    Att teckna terminskontrakt är ett sätt för lantbrukaren att försäkra sig om ett i förväg fastställt pris på sin skörd eller delar av skörden av till exempel vete. Det gör att osäkerheten minskar i företaget.

    I dag erbjuder Handelsbanken, SEB och Lantmännen prissäkring av vissa spannmålsprodukter.

    Sveriges Spannmålsodlareförening rekommenderar att inte prissäkra med än 25 procent av skörden.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen