Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 augusti 2018

    När BM hade nästan halva traktormarknaden

    I Traktorjournalen berättade Bolinder-Munktell att man under 1965 haft 43 procent av traktormarknaden i Sverige. BM Volvo ledde även ligan över sålda skördetröskor. ATL listar vad BM sålde under sina glansdagar.

    BM Volvo leder i alla klasser. Så kunde man skriva i annonserna om man var etta på den svenska traktormarknaden. Bolinder-Munktell (BM) med huvudkontoret i Eskilstuna missade inga chanser att marknadsföra sin starka position bland svenska lantbrukare.

    I traktorsortimentet fanns tre modeller och i listan över skördetröskor fanns även där tre modeller. Spännvidden på traktorsidan var från drygt 40 hästkrafter upp till cirka 80 hästkrafter. På trösksidan fanns arbetsbredder från 5 fot upp till 16 fot. I mitten av 1960-talet var inte lantbruksmaskinerna från BM större än så. För er som vill få en överblick över vad som tillverkades i de svenska maskinfabrikerna under en stark epok för BM så erbjuder vi här en genomgång.

    Vad som fanns till salu är hämtat från en annons i Traktorjournalen 1966. I annonsen skrev man att det fanns nära 90 000 BM Volvo traktorer som var i arbete i Sverige.

    400 Buster

    Sveriges mest köpta traktor under 1965 var BM Volvo T 400 Buster, i storleksklassen under 50 hästkrafter. Den modellen låg även etta oavsett storleksklass. Modellen hade sitt ursprung i 320 Buster, 320 fanns förutom med en dieselmotor också med bensinmotor, vilket inte gick att få till T 400. Motorn i T 400 kom från Perkins och var på 47 hk SAE. Antal växlar framåt var åtta.

     BM Volvos storsäljare T 400 Buster kunde dra en tvåskärig plog. Med tiden fick den smeknamnet ”rättaremopeden” för att rättaren på gården kunde transportera sig med den.
    BM Volvos storsäljare T 400 Buster kunde dra en tvåskärig plog. Med tiden fick den smeknamnet ”rättaremopeden” för att rättaren på gården kunde transportera sig med den. FOTO: Niklas Larsson

    350 Boxer

    Den lite större traktorn i sortimentet var 350 Boxer som var etta i storleksklassen 50 – 60 hk. Boxermotorns vridmoment är än idag omtalad och med 10 växlar framåt passade den bra för att dra en bogserad tröska. Max effekt i den trecylindriga motorn var 56 hk. Boxern anses väl i princip odödlig så länge det finns bränsle och reservdelar att köpa. En renoverad Boxer i fint skick såldes på en auktion för 65 000 kronor för några år sedan. Men Boxern är nog inte veteran än. Den är fortfarande väldigt användningsbar.

     Traktorn är en legend både i Sverige och utomlands. Segdragningsförmågan och att chassit användes till så många påbyggnader har bidragit till det.
    Traktorn är en legend både i Sverige och utomlands. Segdragningsförmågan och att chassit användes till så många påbyggnader har bidragit till det. FOTO: Niklas Larsson

    470 Bison

    Den största traktormodellen var 470 Bison och även den låg etta i sin klass, mest köpta traktor över 60 hk. Modellen var i sin slutfas och ganska omodern. När föraren skulle in till förarplatsen fick denne klättra in från baksidan. Bison kunde i alla fall prestera 1,5 tunnland per timme i plöjning och 7-8 tunnland per timme i harvning. En tandemtraktor med dubbla Bison kunde byggas för den som ville avverka ännu mer. Den gula industriversionen kallades 473 och med den drog man till exempel dumperkärror från Livab.

     M 470 Bison hade en fyrcylindrig motor och när modellen kom 1959 tyckte man det var en stor traktor.
    M 470 Bison hade en fyrcylindrig motor och när modellen kom 1959 tyckte man det var en stor traktor. FOTO: Niklas Larsson

    BT 45 A

    Tröskan hade fem fots arbetsbredd. Motoreffekten berodde på vilken traktor som kopplades till den. Tröskan var bogserad och manövreringen av skärbordet gjordes från traktorsitsen. Spannmålstanken rymde 14 hektoliter. Vikt 1 460 kilo. I dag används tröskan gärna av entusiaster som kan åka ganska långt för att få köpa ett fint exemplar.

     Den bogserade femfotströskan var en vanlig syn på 1960-talet.
    Den bogserade femfotströskan var en vanlig syn på 1960-talet. FOTO: Niklas Larsson

    ST 257

    Mellanmodellen i trösksortimentet hade en arbetsbredd av sju fot och var självgående. Drivkällan var antingen en Volvo bensinmotor B 18 på 35 hk eller en dieselmotor på 35 hk. Spannmålstanken rymde 14,6 hektoliter. Vikt 2 180 kilo. Även denna tröska körs ibland på veteranträffar.

     Sjufotströskan kunde köpas med en bensinmotor eller en dieselmotor.
    Sjufotströskan kunde köpas med en bensinmotor eller en dieselmotor. FOTO: Niklas Larsson

    S 950

    Den största modellen som med en arbetsbredd av 10-16 fot erövrade världen. Spannmålstanken rymde 24 hektoliter och mellan drivhjulen fanns det en Volvo dieselmotor på knappt 100 hk. Vikt 5 500 kilo. Det tillverkades 4 752 stycken S 950. Ett antal S 950 har sålts till de forna östländerna och det är inte så ofta man kan få se en 950 i Sverige längre.

     Fältherren S 950 fick smeknamnet ”Adventskalendern” för alla sina luckor man kunde öppna för inspektion och service.
    Fältherren S 950 fick smeknamnet ”Adventskalendern” för alla sina luckor man kunde öppna för inspektion och service. FOTO: Niklas Larsson

    LÄS OCKSÅ: Volvo BM 2654 lämnade landet för högt prisLÄS OCKSÅ: Svenska delar i den Nordiska Traktorn

    Fakta – T 400 Buster BM

    320 blev T 400 som fanns på marknaden 1964-1969. T stod för traktor och 400 var ”lilla” traktorserien enligt ett nytt system för modellbeteckningarna. Ny växellåda, ny bakaxel och nya bromsar var några nyheter på T 400. En bättre motor med direktinsprutning påverkade bränsleförbrukningen positivt. Motorn gav också en högre effekt. Trecylindrig Perkins-motor med effekten 42,5 hk DIN eller 47 hk SAE. Det tillverkades 22 589 exemplar av T 400.

    Källa: ”Från Munktells till Valmet”

    Till toppen