Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 april

    Roboten som odlar är här – på riktigt

    Degeberga.

    I vår kommer fem förarlösa odlingsrobotar i kommersiell drift att så betor och rensa ogräs i Sverige. Marcus Callenbring är en av de första svenska lantbrukarna som använder odlingsroboten.

    – Det kommer säkert att vara en del strul innan det funkar helt och hållet. Men jag tycker om utmaningar.

     Först. Marcus Callenbring på Stora Juleboda gård är en av fem odlare som i år får systemet installerat.
    Först. Marcus Callenbring på Stora Juleboda gård är en av fem odlare som i år får systemet installerat. FOTO: Hans Dahlgren

    Det är mest den hårda vinden som gör det svårt att prata. Här finns ingen skramlande dieselmotor, ingen lukt och ingen förare när den sexradiga roboten sakta rullar fram över det blivande betfältet. Det hörs bara ett svagt skrapande av såbillarna och ett tickande ljud när utsädet matas ner i jorden.

    – Den ska användas till att så ekologiska sockerbetor, säger Marcus Callenbring.

     Fossilfritt. De fyra solpanelerna ger tillräckligt med ström för att både driva roboten och ladda dess batteri.
    Fossilfritt. De fyra solpanelerna ger tillräckligt med ström för att både driva roboten och ladda dess batteri. FOTO: Hans Dahlgren

    Den som på allvar försöker sia om framtiden brukar få äta upp en sko eller en hatt, men detta skulle kunna vara en föraning om hur teknikutvecklingen inom jordbruket kommer att se ut. För nu är de förarlösa, eldrivna odlingsrobotarna inte bara skisser och prototyper, utan faktiskt fungerande maskiner i kommersiell drift.

    När ATL besökte Stora Juleboda gård före påsk hade roboten precis installerats och sådden kommit igång. Lite justeringar behövdes, men någon dag senare var sådden avklarad och det var dags att ställa om roboten för en blindharvning. När det är klart övergår den till att rensa ogräs, och det är då tekniken sätts ordentligt på prov. Roboten rensar inte bara mellan raderna utan kör också in pinnar mellan plantorna och rensar. Då krävs en extrem precision.

    – Det som blir mest spännande är när den ska börja rensa dem, och se om den kommer ihåg var den lagt varenda frö, säger Marcus Callenbring.

     Satellit. Precision och styrning förlitar sig helt på GPS.
    Satellit. Precision och styrning förlitar sig helt på GPS. FOTO: Hans Dahlgren

    När radrensningen kommer igång används ingen kamera för att identifiera plantan och undvika att fel saker rensas bort, utan tekniken bygger helt på att fröernas placering lagrats i systemet.

    Precisionen hålls med GPS-teknik. På gården finns en basstation uppmonterad som ger en korrektionssignal så att precisionen ska bli så bra som möjligt.

     Styrning. Via en styrkonsoll kontrolleras Farmdroiden på plats, men den är också uppkopplad via mobilnätet och kan kontrolleras på distans. Eventuella felvarningar kommer som SMS.
    Styrning. Via en styrkonsoll kontrolleras Farmdroiden på plats, men den är också uppkopplad via mobilnätet och kan kontrolleras på distans. Eventuella felvarningar kommer som SMS. FOTO: Hans Dahlgren

    Kraftförsörjningen till hela maskinen sker genom fyra solpaneler på ”taket”. De räcker till att under dagtid både driva roboten och ladda ett batteri. Strömmen i batteriet driver sedan roboten när solen gått ner.

    – Den klarar att jobba mellan 20 och 24 timmar per dygn.

     Tyst. Förarlös, luktlös och näst intill ljudlöst rör sig roboten över en yta på ungefär fyra hektar per dygn och ska klara att sköta sådd och ogräsbekämpningen på 20 hektar.
    Tyst. Förarlös, luktlös och näst intill ljudlöst rör sig roboten över en yta på ungefär fyra hektar per dygn och ska klara att sköta sådd och ogräsbekämpningen på 20 hektar. FOTO: Hans Dahlgren

    Roboten hinner röra sig över ungefär fyra hektar per dygn och kommer att rulla kontinuerligt som ogräsbekämpare i betorna. När blasten blir för stor för att komma åt att rensa får roboten vila en stund. Men Marcus Callenbring har nya arbetsuppgifter till den framåt sensommaren.

    – I höst är det tänkt att den ska så höstraps och hinna rensa den någon gång. Den ska klar av ungefär 20 hektar höstraps.

    Hur känns det att ge sig in i någon så nytt och obeprövat?

    – Det är spännande. Det kommer säkert att vara en del strul innan det funkar helt och hållet. Men jag tycker om utmaningar.

     Redskap. På varje av de sexraderna sitter en enhet för precisionssådd. Dessa fälls upp när det är dags för rensning.
    Redskap. På varje av de sexraderna sitter en enhet för precisionssådd. Dessa fälls upp när det är dags för rensning. FOTO: Hans Dahlgren

    Fakta: Farmdroid

    Arbetsbredd: 3 meter, 6 rader

    Radavstånd: variabelt i steg om 25 cm

    Kapacitet: 20 hektar per robot

    Max lutning: 8 grader (beroende på jordtyp)

    Effekt solpaneler: 1 kW

    Kapacitet batteri: 2,4 kWh

    Hastighet: 0,5-1 km/h

    Vikt: < 700 kg

    Kommunikation: mobilnät

    Byggmaterial: rostfritt stål och kolfiberarmerad plast

    Utvecklare: Jens Warming, Kristian Warming och Esben Østergaard

    Pris: 450 000 danska kronor, vilket motsvarar cirka 650 000 svenska kronor.

    Relaterade artiklar

    Till toppen