Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 maj

    Risk för låga proteinhalter i spannmål

    Förhållanden under våren ökar risken för att skördeutfallet 2015 upprepas. Då klassades mycket maltkorn och brödvete ner till foder på grund av låga proteinhalter.

     Paul Leteus växtodlingsrådgivare på HIR Skåne berättar att nollrutorna skvallrar om att marken inte levererar mycket kväve i år.
    Paul Leteus växtodlingsrådgivare på HIR Skåne berättar att nollrutorna skvallrar om att marken inte levererar mycket kväve i år. FOTO: Malin Eborn

    Våren och försommaren 2015 var kall och jorden levererande lite kväve genom mineralisering. I år har förhållandena varit likartade.

    – Rent visuellt är nollrutorna väldigt bleka i år. Det skvallrar tydligt om att marken inte levererar mycket kväve, säger Paul Leteus, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.

    Greppa Näringens mätningar av kväveupptag som görs i samarbete med Yara visar att nollrutorna levererat 19 kilo kväve per hektar i de fält som inte har stallgödsel i växtföljden enligt den senast publicerade mätningen i Skåne. Det är en ovanligt låg kväveleverans, enligt rapporten. Mätningar på flera andra ställen i landet visar också på en låg kväveleverans från nollrutor även om det finns en variation. Värdena skiljer sig markant från förra året då det fanns restkväve kvar i marken som kunde utnyttjas våren 2019. En orsak till låg kväveleverans från marken kan vara en varm och nederbördsrik vinter vilket ökat risken för utlakning under vintern.

    Tuff prispress

    Skörden 2015 karakteriserades av höga avkastningsnivåer och låga proteinhalter. Mycket maltkorn och brödvete klarade inte den undre gränsen proteinhalt och klassades ner till foder. Det rådde mycket tuff prispress speciellt på foderkvalitéer eftersom tillgången var god.

    – En skillnad jämfört med 2015 var att det då kom rätt så kraftiga regn tidigt i vårbruket, som vi inte har haft i år, så det försvann antagligen en del kväve den vägen, säger Paul Leteus.

    Låg kväveleverans från marken gör att kväverekommendationerna ligger lite högre än normalt men hänsyn måste som alltid också tas till skördepotentialen i fältet. I Skåne har många lantbrukare passat på att sprida kväve i samband med regnen de senaste dagarna. Framöver gäller det att fortsätta följa mätningar och skördepotentialen för att ta beslut om det krävs kompletteringsgödsling innan axgång.

    Skadade höstvetefält

    I västra Sverige har mätningar av kväveleverans i höstvetefält nyligen dragit igång, rapporterar Martin Niklasson, växtodlingsrådgivare på hushållningssällskapet i Väst.

    – Vi har inte så mycket värden än men vi har ögon att se med och visst är det dåliga kväveleveranser i nollrutorna. De värden som vi uppmätt har också visat på det, säger han.

    Här har vintern varit exceptionellt nederbördsrik på många ställen vilket kan ha lett till ökad utlakning.

    – Vi måste ta höjd för att det saknas gratis kväve. Samtidigt har vi en hel del skadade höstvetefält efter allt regn under vintern, säger han.

    Det finns fält som i nuläget ser ut att ge höga skördar och fält där utfallet blir betydligt sämre vilket påverkar den rekommenderade kvävegivan. Mycket maltkorn ser däremot mycket bra ut tack vare en tidig sådd under bra förhållanden, tillägger han. Eftersom grödorna inte kommit lika långt är det inte lika bråttom med kvävgödsling som i syd. Den närmaste tiden gäller det att följa mätningarna och bedöma skördepotentialen för att kunna ta beslut om rätt kvävegiva.

     Martin Niklasson, växtodlingsrådgivare på hushållningssällskapet i Väst.
    Martin Niklasson, växtodlingsrådgivare på hushållningssällskapet i Väst. FOTO: Hushållningssällskapet

    Fakta: Premien skiljer sig åt

    Premien mellan maltkorn och foderkorn respektive brödvete och fodervete skiljer mellan olika år beroende på hur tillgången ser ut. Men generellt skiljer det mer i betalning mellan maltkorn och foderkorn än brödvete och fodervete, vilket kan betyda en större förlust om spannmålen klassas ner. Enligt Lantmännens poolpriser 2019 betalades kvarnvete 1 450 kronor per ton och fodervete 1 400 kronor per ton i prisområde Syd. För maltkorn låg betalningen på 1 550 kronor per ton och foderkorn 1 300 kronor per ton i samma område. Proteinhaltsgränser för när maltkorn eller brödvete klassas ner till foder samt avdrag/tillägg för olika proteinhalter skiljer mellan olika aktörer.

    Relaterade artiklar

    Till toppen