Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 november

    Risk för äggbrist redan nästa år: ”Går inte ihop”

    Dyrt foder och låg ersättning kan leda till äggbrist i Sverige redan nästa år. Äggproducenterna går back på varje kilo ägg som produceras – något som får många att tveka med att sätta in nya höns.

     Många producenter saknar i dag 1,50-2 kronor per kilo producerat ägg för att nå break-even.
    Många producenter saknar i dag 1,50-2 kronor per kilo producerat ägg för att nå break-even. FOTO: Mostphotos

    Stämningen bland Sveriges äggproducenter börjar bli allt mer uppgiven. Ersättningen från packeriledet täcker i många fall inte kostnaden för produktionen efter det att priset på foder höjts kraftig till följd av den torra sommaren. Uppgången ligger på 70-80 öre sedan hösten 2017 och ligger i dag på 3,30 kronor kilot för konventionellt foder. Det är en kostnadsökning som producenterna inte får betalt för.

    – Ersättningsnivåerna skiljer lite mellan olika packerier men i runda slängar har vi fått en höjning på motsvarande 5 öre per ägg och vi behöver ytterligare 15 öre per ägg för att komma upp till en rimlig nivå. Läget är värst för konventionella äggproducenter eftersom ekologiska ägg ligger lite högre, säger Magnus Rinman, producentrådets ordförande på organisationen Svenska Ägg.

    Han driver själv gården Ekhov Säteri med 50 000 värphöns och en produktion på 45 000 ägg dagligen.

    Förlustaffär på varje ägg

    Magnus Rinman menar att det är många producenter som går back och saknar i dag 1,50-2 kronor per kilo producerat ägg, för att nå break-even.

     ”Många jag talat med säger att de inte skulle ha satt in nya höns om de haft den möjligheten men nu är djuren redan beställda”, säger Magnus Rinman.
    ”Många jag talat med säger att de inte skulle ha satt in nya höns om de haft den möjligheten men nu är djuren redan beställda”, säger Magnus Rinman. FOTO: Privat

    Han har kontakt med producenter som till följd av ersättningsläget har fattat beslutet att inte sätta in nya unghöns i produktionen. Något som måste göras regelbundet för att cyklerna inte ska brytas och det ska bli hack i produktionskurvan.

    – Det handlar om ett företagsekonomiskt beslut. Det går helt enkelt inte ihop med nya djur. En höna börjar värpa först efter 20 veckor och det ska till mycket foder redan innan den kommer i gång, säger Magnus Rinman.

    Effekten syns om ett år

    Värphöns har en livscykel på 85 veckor och Magnus Rinman menar att effekten av att producenter inte fyller på med nya djur kommer att märkas i äggproduktionen nästa år och han ser risk för att det kommer att bli brist på ägg i Sverige nästa år.

    – Det är en leveranstid på sex månader på nya djur. Många jag talat med säger att de inte skulle ha satt in nya höns om de haft den möjligheten men nu är djuren redan beställda. I den bästa av världar hade det gått bra att stänga men eftersom det är djur vi har så är cyklerna långa, säger Magnus Rinman.

    Frågan är känslig och förhållandet till packeriet är viktigt. Ingen producent vill därför uttala sig om eventuella åtgärder, när ATL ringer runt.

    Till och med en producent som redan bestämt sig för att lägga ned vill vara anonym. På SMS skriver hen att det bland annat är ”höjda kostnader för foder, el, diesel och unghöns som ligger bakom beslutet”.

    Till toppen