Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 februari

    Du kan betala extraränta utan att veta om det

    De flesta banker har slopat modellen med extra ränte­dagar till vanliga bolåne­kunder. Men på korta lån till lantbrukare och andra företagare är metoden fortfarande utbredd visar ATL:s kartläggning.

     Modellen med extra räntedagar finns på korta lån till företagare.
    Modellen med extra räntedagar finns på korta lån till företagare. FOTO: Istock

    2014 rasade en kritisk debatt i bland annat Dagens Industri och Svenska Dagbladet om Swedbank, som tillämpade metoden med extra räntedagar för vanliga bolånekunder.

    Sedan dess har Swedbank slopat systemet för just bolånen. Men på företagslån och även lantbrukslån med löptid tre månader räknar banken fortfarande med 365/360, den modell som innebär fem extra räntedagar.

    Samma i andra banker

    Liknande upplägg finns även hos andra banker, visar ATL:s kartläggning. Gemensamt för de lån där beräkningsgrunden 365/360 används är att de baseras på Stibor, den dagliga referensränta som bankerna använder när de lånar ut pengar till varandra.

    Nordea använder modellen för företagslån med en bindningstid på ett år eller mindre. Majoriteten av dessa har Stibor som bas, uppger banken för ATL.

    Även SEB och Handelsbanken uppger att de använder modellen 365/360 för Stiborlån. Systemet innebär alltså att bankerna går ungefär plus minus noll, eftersom de både lånar och lånar ut till varandra enligt samma modell. I stället blir det slutkunderna får plocka upp notan.

    Enligt Günther Mårder, vd för organisationen Företagarna, är metoden med fem extra bankdagar ett av flera knep som bankerna tar till för att få in mer intäkter.

    – I varje enskild del är det inte några stora summor och svårt att göra något bråk av. Men tillsammans blir det stora summor, säger han.

    ”Är den starkare parten”

    Han säger att andra företag, som till exempel jobbar med fysiska konsumentprodukter, skulle framstå som oseriösa om de tillämpade samma knep, men att företag i bank- och finanssektorn av tradition kommer undan.

    – Det var på 1860- och 1870-talen som de här systemen sattes, och bankerna är ju oftare den starkare parten. Över tid är det rätt få som ifrågasätter det här och då fortsätter det, säger Günther Mårder.

    ATL har sökt Svenska Bankföreningen som väljer att inte kommentera frågan.

    Så gör andra banker

    Swedbank: Fick kritik för att ta ut extra räntedagar och slutade därför använda modellen för bolåne­kunder. På företagslån finns den kvar.

    Nordea: Använder 365/360-modellen på vissa företagslån.

    Handelsbanken: Använder 365/360-modellen på vissa företagslån.

    SEB: Använder 365/360-modellen på vissa företagslån.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen