Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 juni 2018

    Ris och ros till Capförslag från politiker

    Landsbygdsministern saknar förenkling och stödtaken oroar EU-parlamentarikern. EU-kommissionens förslag på en ny jordbrukspolitik får blandade reaktioner från politiken.

     Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) välkomnar förslaget om att medlemsländerna ska få mer makt över hur stöden fördelas och utformas.
    Bild 1/2 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) välkomnar förslaget om att medlemsländerna ska få mer makt över hur stöden fördelas och utformas. FOTO: Camilla Olsson
     Mer pengar till klimatåtgärder är ett bra övergripande mål, anser Fredrick Federley (C).
    Bild 2/2 Mer pengar till klimatåtgärder är ett bra övergripande mål, anser Fredrick Federley (C). FOTO: Sebastien Bozon

    Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) ville inte ge någon mer detaljerad kommentar till ATL om EU-kommissionens reformförslag än ett kort mejl. Den största förändringen i förslaget, att medlemsländerna ska få mer makt över hur stöden fördelas och utformas, välkomnas av statsrådet.

    ”Detta kan underlätta för Sverige att få en gemensam jordbrukspolitik som stödjer den svenska livsmedelsstrategin liksom regeringens omläggning av landsbygdspolitiken”, står det i mejlet.

    Samtidigt saknar regeringen den förenkling av jordbrukspolitiken som jordbrukskommissionär Phil Hogan lyft fram som en prioritet. Den anser också att EU-kommissionen fokuserar för mycket på direktstöden. Sven-Erik Bucht får en första chans att diskutera reformförslaget med sina kollegor vid tisdagens informella jordbruksministerråd i Sofia.

    Kritisk till tak

    Fredrick Federley (C) är den ende aktive svensken i EU-parlamentets jordbruksutskott. Han är positiv till att EU-kommissionen vill styra mer pengar mot klimatåtgärder.

    – Det är ett bra övergripande mål, säger han.

    Centerpartiet är mer ambivalent till en annan av förslagets huvudlinjer: att pengar ska tas från större gårdar och ges till mindre. EU-kommissionen vill ha ett absolut tak på 100 000 euro, med gradvisa nedskärningar från 60 000 euro. Personalkostnader får dras av. Tanken att små och medelstora gårdar ska få extra stöd är ingen orimlig idé, enligt Fredrick Federley, men han har svårare att acceptera att de extra pengarna ska tas från stora gårdar i Sverige.

    – Det som är problematiskt är hur man lägger taket. Sverige har ett antal ganska stora gårdar som verkligen drivs av dem som äger dem, säger EU-parlamentarikern, som anser att poängen med ett stödtak är att komma åt jättegårdar med mer passiva ägare i andra EU-länder.

    Prioriteringar

    Fredrick Federley tycker också att det är bra att direktstöden minskar. Det menar han går att få ihop med att mindre gårdar ska få mer utan att alla större gårdar ska behöva ge upp något av sina stöd.

    – Vi får se till att prioritera, och finansiera krona för krona, där vi föreslår eventuella kostnadsökningar på ett ställe får vi föreslå motsvarande minskningar på ett annat, på samma sätt som vi gör hemma när vi jobbar med budgeten i Sveriges riksdag.

    Största förändringarna i reformförslaget

    Minskning på stöden från 60 000 euro, tak vid 100 000.

    Medlemsländerna tar över utformningen av stöden.

    Större fokus på unga lantbrukare.

    Förgröningen försvinner.

    Mer av jordbruksbudgeten ska gå till miljö- och klimatåtgärder.

    LÄS OCKSÅ: Stora förändringar föreslås i nya CapLÄS OCKSÅ: Så mycket vill EU-kommissionen skära i jordbruksbudgeten

    Relaterade artiklar

    Till toppen