Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 december

    Riksdagspolitiker om stödkaoset: ”Det är skandal”

    Jordbruksverkets försenade stödutbetalningar till bönder efter mångåriga IT-problem upprör de riksdagspolitiker ATL talat med.

    – Det undergräver hela bondekårens förtroende för systemet, säger Kristina Yngwe (C) som kräver en haverikommission.

     Inhyrda konsulter och fast anställd personal arbetar tillsammans i Jordbruksverkets lokaler i Jönköping med att bygga ett IT-system för jordbrukarstödet. Kostnaden är 660 miljoner kronor.
    Inhyrda konsulter och fast anställd personal arbetar tillsammans i Jordbruksverkets lokaler i Jönköping med att bygga ett IT-system för jordbrukarstödet. Kostnaden är 660 miljoner kronor. FOTO: Börge Nilsson

    Tusentals bönder väntar fortfarande på försenade EU-stöd. Drygt 300 miljoner kronor återstår ännu att betala ut efter mångåriga och stora IT-problem hos Jordbruksverket.

    Stödhanteringen har kostat myndigheten totalt 7,4 miljarder kronor senaste tio åren, varav 660 har miljoner lagts på ett IT-system som inte levererat. Förseningarna slår hårt mot bönders likviditet och många tvingas ta banklån.

    ”Förstår frustrationen”

    Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) skriver i ett mejl till ATL att han ”förstår att bönder är frustrerade över försenade stöd – och irritation över myndighetens höga IT-kostnader”. Fortsättningsvis skriver ministern att det nu är oerhört viktigt att problemen åtgärdas.

     Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister.
    Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister. FOTO: Ulf Aronsson

    Han betonar dock att den rödgröna, numera övergångsregeringen, sedan 2016, skjutit till pengar till både Jordbruksverket och länsstyrelserna – som slutgiltigt ansvarar för stödutbetalningarna.

    Detta har regeringen, enligt ministern, gjort för att stärka upp hanteringen av EU-stöden. Jordbruksverket har också fått en styrelse, som ersätter det tidigare insynsrådet, samt en överdirektör. Och under våren tillsatte regeringen även en ny generaldirektör i form av Christina Nordin. Det förs också en ”löpande dialog” med myndigheten om dess utvecklingsarbete, enligt Sven-Erik Bucht.

    ATL-tv: Jordbruksverkets generaldirektör: ”Vi har inte lyckats”

    ”I den dialogen har Statskontorets rapport, som behandlade kostnader för administration av EU-stöd, fungerat som ett viktigt underlag. Det är viktigt att Jordbruksverket har IT-system som enkelt går att anpassa till förändrade regelverk, eftersom det är i det sammanhanget myndigheten verkar”, skriver han.

    Bucht uttrycker samtidigt stor tilltro till att Jordbruksverkets nya ledning och styrelse ska lösa problemen.

    ”Borde finnas varningsklockor”

    Magnus Oscarsson – jordbrukspolitisk talesperson för Kristdemokraterna samt ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott – upprörs över myndighetens miljonrullning.

     Kristdemokraternas jordbrukspolitiske talesperson Magnus Oscarsson.
    Kristdemokraternas jordbrukspolitiske talesperson Magnus Oscarsson. FOTO: Pressbild/Kristdemokraterna

    – Jag blir väldigt illa berörd att det kan fortgå och tänker att det borde finnas varningsklockor som aktiveras när pengarna börjar ticka på, säger han till ATL och fortsätter:

    – Jordbruksverket ska i första hand serva bönder och se till att ersättningarna kommer i tid. Det är det minsta man kan begära av myndigheten.

    Att det nya IT-systemet kanske måste bytas ut redan 2021 är också olyckligt, tycker han. En sådan dyr lösning borde hålla längre. Kanske kan myndigheten ta intryck av motsvarande framgångsrikare system i andra länder.

    ”En stor skandal”

    Maria Gardfjell (MP), vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, rasar också över hanteringen.

    – Det är en stor skandal. Det finns förmodligen ingen annan bransch där man skulle acceptera att ersättningar inte kommer i tid. Samtidigt har den rödgröna regeringen verkligen försökt ge Jordbruksverket ökade resurser, och bytt ut ledningen och tillsatt en styrelse för att få det att fungera bättre, säger hon till ATL.

     Maria Gardfjell (MP), vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, rasar också över hanteringen.
    Maria Gardfjell (MP), vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, rasar också över hanteringen. FOTO: Fredrik Hjerling

    Hon tror att IT-problemen främst beror på att det byggts av en extern konsult och att Jordbruksverket förlorat kontrollen över projektet.

    – Om en myndighet ”outsourcar” IT så får man lätt den här typen av problem. Jag tycker att det finns anledning att sluta med det, säger hon.

    EU-stöden för komplexa

    Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet, är också missnöjd.

    – Om det så handlar om pengar och tillstånd och annat så ska det alltid behandlas på adekvat och skyndsamt sätt. Det ligger i den svenska förvaltningsmodellen, och är inte ”till fylles” att man ligger efter tre-fyra år med utbetalningar. I ett rättssamhälle ska man ha korrekta besked från myndigheter, säger Eskil Erlandsson och råder lantbrukare som anser sig felbehandlade av staten att vända sig till JO och/eller JK.

     Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet.
    Eskil Erlandsson, landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet. FOTO: Hans Runesson

    Han tror att EU-stöden är för komplexa i dag. Gårdsstödet är till exempel tvådelat, vilket gör systemet komplext. Det borde förenklas och exempelvis även innehålla förgröningsstödet.

    – Stöden är många och det finns avdrag och tillägg för rätt många saker. Det kostar även stora pengar i bondeledet att söka de här pengarna. Många måste ta hjälp av konsulter, säger han.

    Föreslår haverikommission

    Kristina Yngwe (C) – ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott – kallar det för ”ett haveri” att vissa stöd försenats med upp till tre år.

    ”Det undergräver hela bondekårens förtroende för systemet när lantbrukarna förväntas följa regelverk och förhålla sig till datum, men att ansvarig myndighet inte kan upprätthålla sin del”, skriver hon i ett mejl till ATL.

     Riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C).
    Riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C). FOTO: Pressbild/Centerpartiet

    Centerpartiet har tidigare föreslagit en haverikommission med representanter från bransch, myndigheter och politik för att dra lärdom av haveriet på Jordbruksverket.

    ”Vi förutsätter att även om en haverikommission inte finns på plats, så bör ett liknande arbete vara sjösatt av regeringen så att vi inte hamnar här igen i nästa period”, skriver hon.

    Extra miljoner

    Den rödgröna, numera övergångsregeringen, har hittills tillfört Jordbruksverket 20 extra miljoner för stödhanteringen 2016-2018 och ytterligare 60 miljoner för 2017-2020. Detta för att stärka upp den problematiska administrationen.

    Den andel av landsbygdsprogrammets budget som får gå till administration har höjts till 4 procent av totala programbudgeten.

    Länsstyrelserna som slutgiltigt ansvarar för utbetalning av EU-stöden får totalt 104 extramiljoner för 2019-2020.

    Källa: Sven-Erik Bucht

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen