Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 februari 2017

    "Reservatpolitiken behöver en ny inriktning"

    Dagens reservatpolitik har nått vägs ände. I stället behöver Sverige en ny inriktning som i större utsträckning bygger på frivillighet och flexibla avtalslösningar.

    Det säger Sven-Erik Hammar, som är ordförande för LRF Skogsägarna, som svar på att Sverige får allt fler naturreservat.

    Som ATL kunde berätta i går slog antalet nybildningar rekord förra året. I dag finns 4 213 statliga naturreservat i Sverige. Av dem kom 272 till under förra året, vilket kan jämföras med 153 året innan. Bakgrunden är att regeringen vill öka tempot i bildandet av nya naturreservat.

    Men nu får den förda politiken kritik. Sven-Erik Hammar tycker i grunden att dagens reservatpolitik är felaktig, och ser hellre att regeringen och Naturvårdsverket väljer en annan väg.

    ”Frivilliga avtal”

    – Nu står vi vid vägs ände med den naturvårdspolitik som vi har av flera skäl, säger Hammar och hänvisar till att han vill se nya lösningar som i högre utsträckning bygger på frivillighet och flexibla avtal.

    Viktigt i omställningen

    Med tanke på omställningen till ett fossilfritt samhälle tycker Hammar dessutom inte att Sverige har råd att avvara så mycket produktiv skogsmark som man gör i dag.

    – Vi kan inte fortsätta i den här riktningen som vi har haft de senaste 20 åren. Ska vi klara övergången till en bioekonomi måste vi bruka den skogsresurs som vi har ännu mer.

    Inom ramen för en flexiblare naturvård vill han bland annat se avtal som bygger på kortare tidsperioder och olika grader av inskränkningar. En annan viktig aspekt är att åtgärderna i så fall bör ske i samförstånd med skogsägarna, enligt Sven-Erik Hammar.

    – Detta behöver myndigheterna bli bättre på. De här lösningarna där man inventerar och sen tvingar sig fram. Den lösningen har nått vägens ände, säger han.

    Bergvik samarbetar

    För de stora skogsbolagen är frågan däremot inte alltid lika känslig. Holmen framhåller att kompensationen i form av ersättningsmark ofta fungerar väl. Samtidigt ser bolaget, likt Sven-Erik Hammar, att dagens modell begränsar möjligheten att använda skogen som en resurs för att lösa klimatutmaningen.

    Även Bergvik Skog framhåller att bolaget försöka samarbeta konstruktivt, och att den bästa lösningen är om bolaget kan få annan ersättningsmark i stället.

    – Vill staten köpa mark för att göra reservat så är det samhällets inställning att göra så. I grunden är det politikerbeslut som ligger bakom Naturvårdsverkets agerande, säger Lars-Erik Wigert skogschef på Bergvik Skog.

    Att det finns nyansskillnader är i sig inget konstigt. Lars-Erik Wigert framhåller att privata skogsägare ofta har en annan och ibland känslomässig koppling till sin skog som inte finns i ett bolagsdrivet skogsbruk. Samtidigt har Bergvik Skog 25 000 hektar som inte brukas eftersom länsstyrelsen har pekat ut områdena som framtida reservat. Här skulle Lars-Erik Wigert gärna se en snabbare hantering.

    – Att lösa den frågan borde vara prio ett, sägr han.

    Relaterade artiklar

    Till toppen