Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 september

    Så ska hushållens skit bli ren gödsel

    Helsingborg.

    I sommar har de första odlingsförsöken gjorts med en typ av koncentrerad gödning som snart ska utvinnas ur ett nytt avloppssystem i Helsingborg. Med tre olika rör ut ur varje lägenhet är näringsämnena lättare att återvinna.

     På Östergård kombisådde Johan Knutsson med en sexmeters Horsch Pronto. Det funkade ganska bra, men han säger att det kommer att krävas en del justeringar av gödselprodukten.
    På Östergård kombisådde Johan Knutsson med en sexmeters Horsch Pronto. Det funkade ganska bra, men han säger att det kommer att krävas en del justeringar av gödselprodukten. FOTO: Hans Dahlgren

    Östergård utanför Helsingborg är en av de gårdar där gödslingsförsöken i havre gjorts i sommar. Gödningen har liknande sammansättning som den som snart kommer att produceras vid ett nytt reningsverk i centrala Helsingborg.

    – Vi ser att det här är framtiden. Man kan inte hela tiden skicka in till städerna utan att få något tillbaka, säger Johan Knutsson på Östergård.

    I dag kan näringen i avloppsvatten delvis återvinnas genom det slam som bildas vid reningsverken, men slammet har sina nackdelar och är ofta ifrågasatt.

     I försöket har man använt olika givor av gödseln och jämför det med konventionell handelsgödsel i olika rutor.
    I försöket har man använt olika givor av gödseln och jämför det med konventionell handelsgödsel i olika rutor. FOTO: Hans Dahlgren

    I bostadsområdet Oceanhamnen som byggs i Helsingborg har de första lägenheterna tagits i bruk. Hela området får ett nytt vakuumbaserat avloppssystem. Avfallet sorteras redan i lägenheterna i tre olika strömmar. Disk-, dusch- och tvättvatten går i ett rör, matavfall i ett annat och toalettvattnet i ett tredje rör.

    – Toaletterna som är installerade i Oceanhamnen tar ungefär en halvliter vatten, medan en vanligt konventionell toalett tar ungefär åtta liter, säger utvecklingsingenjör Amanda Widén vid Nordvästra Skånes vatten och avlopp (NSVA).

     Utvecklingsingenjör Amanda Widén på NSVA framför de två biogaskamrarna där avfallet först rötas innan näringsämnena utvinns.
    Utvecklingsingenjör Amanda Widén på NSVA framför de två biogaskamrarna där avfallet först rötas innan näringsämnena utvinns. FOTO: Hans Dahlgren

    I vanliga avloppssystem blir näringsämnena allt för utspädda för att det ska vara ekonomiskt motiverat att återvinna dem, annat än i slamform. Men i det nya systemet är koncentrationen så hög att det är möjligt att utvinna i princip rena näringsämnen och tillverka gödning i pelletsform, där mängden kväve, fosfor och kalium går att anpassa utifrån önskemål.

    Flera växtodlare och LRF:s kommungrupp i Helsingborg är med i det Leader-finansierade odlingsförsöket. Gödningen formas till små pelletar, till skillnad mot granuler i vanlig handelsgödsel.

    – Det vi vill se är dels hur det funkar hanteringsmässigt i lantbrukarnas såmaskiner, och verkligen få lantbrukarnas syn på produkten. Den andra delen är att se på den rena växtnäringseffekten, säger Lars Törner, kommungruppsordförande på LRF i Helsingborg.

     Lars Törner, LRF Helsingborg.
    Lars Törner, LRF Helsingborg. FOTO: Hans Dahlgren

    Förhoppningen är att kunna anpassa produkten till att fungera lika bra som vanlig handelsgödsel. I sommar har den testats i fyra olika kombisåmaskiner.

    – I tre av dem funkade det ganska bra, men i den fjärde blev det stopp på för många ställen. Pelletsen är lite för stor och har lite för hög friktion för att följa slangar och utmatning så bra som vi önskat, säger Johan Knutsson.

     Johan Knutsson.
    Johan Knutsson. FOTO: Hans Dahlgren

    Det är naturligtvis olika miljöaspekter som står i fokus vid en sådan här satsning. Näringsämnen i handelsgödsel är ju delvis ändliga resurser eller tillverkas av fossil energi. Dessutom är vatten en resurs som även i Sverige börjar tryta på vissa håll.

    Att byta ut befintliga avloppssystem till trerörssystem är för dyrt, men kan bli mera vanligt vid nybyggnationer.

    – Vi vill testa något nytt för att möta det vi ska göra om 20-50 år. Då måste vi ta något första steg, säger utvecklingsingenjör Amanda Widén, NSVA.

     I hela området bygger avloppet på vakuum, vilket minskar vattenanvändningen som är en förutsättning för att få en hög koncentration av näringsämnen.
    I hela området bygger avloppet på vakuum, vilket minskar vattenanvändningen som är en förutsättning för att få en hög koncentration av näringsämnen. FOTO: Hans Dahlgren

    LÄS MER: Lönsam knöl vinner ny mark

    Processen

    Från varje lägenhet kommer tre separata ledningar. Strömmarna med matavfall och toalettvatten går först in i rötningskammare där biogas utvinns. Man räknar med att få ut 60 procent mera biogas per person jämfört med i ett vanligt avloppssystem.

    Av det fasta materialet blir en viss mängd slam. Vätskan går vidare in i en anläggning som plockar ut kväve i form av ammoniumsulfat och fosforn i form av struvit. Det blir pulver som tillsammans med bindematerial kan formas till pellets.

    Anläggningen är byggd som en forsknings- och utvecklingsanläggning där forskare ska kunna göra olika försök, just genom att det finns tre separata strömmar att utgå ifrån. Den beräknas öppnas i början på nästa år.

     Den nya anläggningen anpassas för forskning kring hantering av avloppsvatten.
    Den nya anläggningen anpassas för forskning kring hantering av avloppsvatten. FOTO: Hans Dahlgren

    Relaterade artiklar

    Till toppen