Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 september 2018

    Rektorer varnar för konsekvenser av Crispr-dom

    Livsmedelsförsörjningen hotas av EU-domstolens definition, skriver sex universitetsrektorer på DN Debatt.

     Arkivbild.
    Arkivbild. FOTO: Tove Nilsson

    När EU-domstolen likställde genredigering, även kallat Crispr, med genmodifiering satte de i praktiken stopp för forskare och små och medelstora företag att använda tekniken för att utveckla nya grödor. Den komplicerade godkännandeprocess som krävs för gmo-grödor gör det för dyrt att syssla med sådan växtförädling, enligt bland andra SLUs rektor Peter Högberg.

    Rektorerna menar att domstolsutslaget har en negativ inverkan på utvecklingen av grödor med efterfrågade egenskaper som resistens mot sjukdomar, torktålighet och höjt näringsvärde. Det gör det enligt dem också svårare att samarbeta med länder som inte har samma syn på genredigering.

    Sätter hoppet till politiken

    Debattartikelförfattarna hoppas att politikerna ska ändra lagstiftningen så att genredigering behandlas på samma sätt som konventionell växtförädling. De som undertecknat artikeln är Hans Adolfsson, rektor på Umeå universitet, Stefan Bengtsson, Chalmers, Peter Högberg, SLU, Sigbritt Karlsson, KTH, Torbjörn von Schantz, Lunds universitet och Astrid Söderberg Widding, Stockholms universitet.

    Genredigering

    Crispr/Cas9/genredigering/gensaxtekniker gör riktade förändringar i en organisms arvsmassa genom att ”klippa” i DNA-strängen. Det tillförs inga gener utifrån.

    LÄS OCKSÅ: Kraven skärps på genredigerade grödorLÄS OCKSÅ: Så kan ärtrotrötan bekämpas

    Till toppen