Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 mars

    Rekordstor och växande trädgårdsodling i landet

    Allt mer grönsaker odlas i Sverige. Den svenska trädgårdsproduktionen har för första gången värderats till över 5 miljarder kronor. 

     Jordgubbar är en stor och viktig gröda inom trädgårdsodlingen, både sett till värde och areal.
    Jordgubbar är en stor och viktig gröda inom trädgårdsodlingen, både sett till värde och areal. FOTO: Mari Nälsén

    Den senast tillgängliga statistiken från Jordbruksverket visar att det samlade värdet av landets bär- och grönsaksodlingar på friland uppgick till drygt 5,3 miljarder kronor 2017. Det är 11 procent högre än genomsnittet för de fem föregående åren.

    Tack vare odlingsteknisk utveckling, genom att till exempel odla i tunnel eller skapa en tätare placering av fruktträd, har skördarna blivit större. 

    – När jordgubbar odlas i tunnel kan de skördas tidigare, plantorna ger mer och bären är av bättre kvalitet. De skyddas till exempel för intensivt regn då många jordgubbar kan bli förstörda, säger Eva Anflo, chef på LRF Trädgård.

     Jordgubbar som odlas i tunnel kan skördas tidigare.
    Jordgubbar som odlas i tunnel kan skördas tidigare. FOTO: Elin Windfäll, LRF

    Intresset för jordgubbsodling har också fått ett uppsving tack vare att man kan odla i tunnel. 

    De största bär- och grönsaksodlingarna på friland är morötter och jordgubbar. Så har det varit ganska länge. Därefter kommer äpple, lök och isbergssallat.

    – Jordgubbar kan odlas i hela landet. Det gör att de sammanlagda arealerna blir stora. Det finns förutsättningar att odla mer grönsaker i större delar av landet och det är en sådan utveckling vi nu ser är på gång, säger Marcus Söderlind, ordförande i LRF:s trädgårdsdelegation.

     Marcus Söderlind, ordförande i LRF:s Trädgårdsdelegation.
    Marcus Söderlind, ordförande i LRF:s Trädgårdsdelegation. FOTO: LRF

    Lagringsmetoderna utvecklas

    Han påpekar också att jordgubbar är en ganska oförädlad produkt med kort hållbarhetNär de är plockade i kartong kan de skickas direkt till konsument.

    Lagringsmetoderna för frukt och grönsaker utvecklas hela tiden. Morot är ett exempel på detta. Numera låter odlarna dem stå kvar i fälten på hösten och lägger på ett täcke av halm så att de inte fryser när det blir minusgrader. 

    – Nu kommer morötter hela tiden nyskördade till grönsaksdisken, säger Marcus Söderlind.

    Vilka grönsaker som är lönsammast att odla varierar över tid, eftersom marknadspriserna varierar väldigt mycket med svängningar i utbud och efterfrågan. 

    – Det vi fortsätter odla i Sverige är det som inte kräver för mycket arbetsinsatser. Då kan vi fortfarande konkurrera med länder där arbetskraften är billigare, säger Eva Anflo, LRF Trädgård.

     Eva Anflo, chef LRF Trädgård.
    Eva Anflo, chef LRF Trädgård. FOTO: LRF

    En tydlig trend är att odlingarna blir större och företagen färre – samtidigt som värdet ökar. Mellan 2014 och 2017 minskade antalet odlande företag med 6 procent. I dag finns sammanlagt närmare 2 000 svenska företag som odlar trädgårdsprodukter.

    – Insikten om att trädgårdsproduktion har en hög omsättning på liten yta bör kunna locka nya odlare. Man behöver inte ha tillgång till stora arealer för att starta en trädgårdsodling, säger Eva Anflo.

     Bärodlarnas investeringar i tunnlar ger en tidigare svensk bärsäsong.
    Bärodlarnas investeringar i tunnlar ger en tidigare svensk bärsäsong. FOTO: Elin Windfäll, LRF

    Lönsammaste grönsakerna

    De värdemässigt största enskilda grödorna 2017:

    1. Morot

    2. Jordgubbar

    3. Lövfällande träd

    4. Växthusodlad gurka

    5. Tulpaner

    Källa: Jordbruksverket, Trädgårdsundersökningen 2017

    Mest odlade grönsakerna

    De arealmässigt största frilandsgrödorna 2017:

    Jordgubbar 

    Morot

    Äpple

    Matlök

    Isbergssallat

    Källa: Trädgårdsproduktion 2017, Jordbruksverket

    Till toppen