Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 februari 2017

    Regeringen sätter mål för ekologiskt

    LIDKÖPING.

    Skarpa mål för ekoareal och offentlig upphandling ingår i regeringens handlingsplan för hur livsmedelsstrategins mål ska uppnås.

    FOTO: Ulf Aronsson

    Den rödgröna regeringen sätter två mätbara mål i den handlingsplan som ska göra verkstad av livsmedelsstrategins mer abstrakta ambitioner. 30 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk 2030 och 60 procent av den offentliga livsmedelsupphandlingen ska vara ekologisk samma år.

    – Det finns en betalningsvilja för ekologiskt som borde komma svenska producenter till del, sa miljöminister Karolina Skog (MP) vid den presskonferens på Fazer kvarn i Lidköping där hon tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S) och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) presenterade handlingsplanen.

    Totalt innehåller planen 40 åtgärder som ska göras inom innevarande mandatperiod.

    – Svensk egen produktion är viktigt för vår försörjningsförmåga, och det ska vi tänka på dagligen men också om det vid något tillfälle, vilket vi inte förväntar oss nu, skulle uppstå höjd beredskap. Då ska vi veta att vi kan försörja oss bra med egen livsmedelsproduktion, sa statsminister Stefan Löfven.

    Några gamla löften

    Några av åtgärderna är gamla löften, som att fler lantbruksråd ska tillsättas på svenska ambassader för att öka exporten av svensk mat. Andra fanns i någon form med i den livsmedelsstrategiska proposition som presenterades förra veckan.

    Sven-Erik Bucht lyfte bland annat att myndigheter har en viktig roll att spela för att ge livsmedelskedjans företag bättre förutsättningar.

    – Man ska på ett bättre sätt kunna utveckla dialogen, vara mer behjälplig mot branschen. Vi kommer att också att kunna styra mot mer likvärdig handläggning, och snabbare handläggning, säger landsbygdsministern som använde de stora variationerna i handläggningen av investeringsstöd som ett exempel på förbättringsområden.

    Det framgick av den livsmedelsstrategiska propositionen att regeringen inte tänker agera på konkurrenskraftsutredningens förslag om att avskaffa förprövningskravet på djurstallar för att minska de jämförelsevis höga byggkostnader svenska bönder har. I stället ges Jordbruksverket ett uppdrag att hitta mer kostnadseffektiva lösningar.

    Svävande svar

    Med både landsbygdsminister och miljöminister på plats var det naturligt att ställa frågan om vilka mål som ska prioriteras, livsmedelsstrategins eller miljömålen, när målkonflikter uppstår. Karolina Skog var något svävande i sitt svar.

    – Det är allting, när man jobbar med miljömål måste man alltid ta ett helhetsgrepp. Och vårt sätt att producera och konsumera mat är otroligt viktigt och avgörande för om vi når miljömålen. Nu pekar vi ut ekologisk produktion som en nyckel i den frågan. Det är viktigt att vi har en strategi och ett systematiskt arbete så att vi har möjlighet att angripa frågorna också ur ett miljöperspektiv.

    Åtgärderna ska sjösättas i tre steg. Det första paketet klubbas på torsdagens regeringssammanträde. I det ingår bland annat uppdraget om kostnadseffektivt byggande, ett annat Jordbruksverksuppdrag som ska effektivisera, likrikta och kvalitetshöja djurskyddskontrollerna och ett tredje där Jordbruksverket får ansvar för att ta fram en modell liknande Greppa Näringen för djurvälfärd i animalieproduktionen.

    Mer i april

    Ett andra paket ska komma april, och det tredje i höst.

    – Som utlovat ska det bli verkstad av detta, sa Stefan Löfven, som uppskattar att samtliga åtgärder omfattar ungefär en miljard kronor.

    Uppföljningen av livsmedelsstrategin ska skötas av Jordbruksverket, med en årlig rapport, och en mer fördjupad uppföljning vart fjärde år.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen