Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 december 2020

    Landsbygdsprogrammet klart: 10 miljarder kronor på två år

    Snart blir det åter möjligt för lantbrukare att söka investeringsstöd.

    Sju miljarder kronor till miljön, en miljard till konkurrenskraften och en miljard till lokal utveckling är de stora posterna när landsbygdsprogrammet förlängs i två år.

     Landsbygdsprogrammet för 2021–2022 omfattar totalt drygt 10 miljarder kronor.
    Landsbygdsprogrammet för 2021–2022 omfattar totalt drygt 10 miljarder kronor. FOTO: Jonas Ekströmer/TT

    Regeringen fastställde på tisdagen landsbygdsprogrammet för 2021 och 2022. Nu ska programmet få sin slutgiltiga välsignelse av EU-kommissionen. Det beräknas inte kunna ske förrän i april, men Jordbruksverket har goda förhoppningar att ansökningsförfarandet ska kunna öppnas redan i februari-mars, även om besluten får anstå tills programmet i sin helhet har godkänts av kommissionen.

    Totalbudgeten för tvåårsprogrammet är på 10,594 miljarder kronor. Drygt 60 procent av kostnaderna finansieras av svenska staten, resten kommer från EU-kassan.

    Mest pengar, sju miljarder kronor, spenderas under budgetrubriken Miljö i jordbruket. Här ryms bland annat jordbrukarstöd som miljöersättningar, stöd till ekologisk produktion och kompensationsstöd, men också resurser för fortbildning och rådgivning inom exempelvis Greppa näringen.

    800 miljoner till investeringsstöd

    Under budgetrubriken Ökad konkurrenskraft i jordbruket anslås drygt 800 miljoner kronor till investeringsstöd, närmare 100 miljoner kronor till EIP och innovationsprojekt samt ytterligare 100 miljoner kronor på information och kompetensutveckling.

     Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att åtgärderna inom landsbygdsprogrammet stärker svenskt lantbruks konkurrenskraft.
    Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att åtgärderna inom landsbygdsprogrammet stärker svenskt lantbruks konkurrenskraft. FOTO: Staffan Claesson

    Den tredje stora budgetrubriken, som även den omfattar en miljard kronor, ska främja lokal utveckling. Leaderstöd på 600 miljoner kronor är den stora utgiften; här är det tvingande regler som styr hur stor andel av programbudgeten som anslås till lokalt ledd utveckling genom Leader.

    Under andra budgetrubriker i programmet finns djurvälfärdsersättningar på 410 miljoner kronor och startstöd för unga lantbrukare på 75 miljoner.

    Innehållsmässigt har det alltså inte skett några större förändringar i förhållande till det nuvarande landsbygdsprogrammet. Den stora förändringen, att bredbandsstödet inte längre är en del av programmet utan ska täckas inom statsbudgeten, har varit känd sedan tidigare.

    Förhandlingsparterna nöjda

    Landsbygdsprogrammet har förhandlats mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna. Som sig bör hörs nöjda röster från båda håll.

    ”Regeringen stärker insatserna på både landsbygds- och miljöområdet och för en ökad konkurrenskraft för svenskt jordbruk”, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (C) i ett pressmeddelande.

    ”Det är viktigt att politiken visar att vi tror på en framtid för svensk djurproduktion, inte minst de betande djuren som är viktiga för den biologiska mångfalden men som tyvärr ofta får ta en oförtjänt smäll i debatten”, säger Kristina Yngwe, landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet.

     Kristina Yngwe (C) vill visa att svenska politiker tror på en framtid för svensk djurproduktion.
    Kristina Yngwe (C) vill visa att svenska politiker tror på en framtid för svensk djurproduktion. FOTO: Centerpartiet

    På LRF, som följt programmets framväxt via övervakningskommittén, ÖK, är man i huvudsak nöjd med innehåll och stödnivåer.

    – Det är positivt med tydliga satsningar på investeringsstöd och startstöd. De pengarna har varit slut sedan länge. Men vi hade gärna sett att man också gjort satsningar på kompensationsstödet. Där finns problem med trappstegseffekter i indelningen av typjordbruk, säger Sofia Björnsson, som är LRF:s expert på jordbrukspolitik.

    Vill hellre se företagsnära satsningar

    Allmänt sett hade LRF gärna sett en större omfördelning från ”förutsättningsskapande åtgärder” till mer direkta stöd.

    – Generellt vill vi hellre att resurserna i landsbygdsprogrammet går till företagsnära satsningar, säger Sofia Björnsson till ATL.

    Det kostar på att administrera så stora pengar som 10,594 miljarder. Fyra procent, eller 423 miljoner kronor av programbudgeten är avsatt för ”tekniskt stöd”; i klartext för administration på Jordbruksverket och länsstyrelserna.

     Sofia Björnsson, LRF:s jordbrukspolitiska expert, är i stort sett nöjd med förslaget men hade gärna sett fler företagsnära satsningar.
    Sofia Björnsson, LRF:s jordbrukspolitiska expert, är i stort sett nöjd med förslaget men hade gärna sett fler företagsnära satsningar. FOTO: Ann Lindén

    – Vi hade förstås gärna sett att beloppet varit lägre, men samtidigt ligger det i allas intresse att länsstyrelserna kan jobba för att sänka handläggningstiderna för exempelvis investeringsstöd, säger Sofia Björnsson.

    Ytterligare pengar är att vänta till lantbruket och landsbygden när 1,4 miljarder kronor från EU:s återhämtningspaket för pandemin ska fördelas inom landsbygdsprogrammet. Inom kort startar förhandlingar om detta mellan regeringen och samarbetspartierna.

    Läs också: Jordbruksverkets förslag om nästa års landsbygdsprogram

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen