Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 november 2020

    Jordbruksbiståndet borde öka enligt ny rapport

    Det är dyrt med mat när man är fattig. Det konstateras i en rapport som tagits fram av WeEffect och Vi-skogen.

     Ho Thi Phuongs majsfält i Vietnam. Arkivbild.
    Ho Thi Phuongs majsfält i Vietnam. Arkivbild. FOTO: Marcus Lundstedt/We Effect

    We Effect skriver i sin nyligen släppta rapport, Rättvis mat till alla, som är framtagen tillsammans med Vi-Skogen om att biståndet till jordbruket bör öka. I arbetet med att ta fram rapporten har dataanalyser genomförts och intervjuer gjorts med personer i Tanzania, Guatemala, Filippinerna och Moçambique.

    Mat är dyrare för den som inte har råd att köpa större förpackningar av den. Det gäller både i Sverige och för majoriteten av världens fattigaste. Priset för samma mängd basvaror blir ofta många gånger högre när det inhandlas för dagsbehov i stället för i större förpackningar. Den som är fattig lägger också större andel av sin inkomst på mat.

     Det tog filippinska bonden Nanay Placing och hennes make många år att bygga upp ett jordbruk som i dag försörjer tio barn och många barnbarn. Arkivbild.
    Det tog filippinska bonden Nanay Placing och hennes make många år att bygga upp ett jordbruk som i dag försörjer tio barn och många barnbarn. Arkivbild. FOTO: Nana Buxani

    Arbetet visar att livsmedelförsörjningen blir svårare i delar i världen och att coronakrisen är ytterligare en utmaning att hantera för livsmedelsförsörjningen. Syftet med rapporten är att regeringen ska öka biståndet till utvecklingsländers jordbruksbistånd från 2,6 procent till 5 procent för att i slutändan kunna uppnå hållbarhetsmålen om att avskaffa hungern.

    Förutom dessa rekommendationer och mål, kommer rapporten fram till två mål utöver dessa.

    Dels att hållbar livsmedelsproduktion bör prioriteras. Sveriges bistånd ska stärka särskilt drabbade länders förmåga att nå livsmedelstrygghet genom ökad inhemsk produktion.

    Sverige ska också vara en röst i värden för människors rätt till mat, och stå upp för att angripa problemets orsaker, vilket uppges i rapporten.

    Hur mycket av inkomsten läggs på mat?

    I Moçambique spenderar den fattigaste femtedelen av befolkningen 63 % av sin inkomst på mat.

    I Sverige spenderar den fattigaste fjärdedelen av befolkningen 16 % av sin inkomst på mat.

    Den rikaste femtedelen av befolkningen i Moçambique lägger 14 % av sin inkomst på mat

    Den rikaste fjärdedelen av befolkningen i Sverige lägger 7 % av sin inkomst på mat.

    I Tanzania lägger genomsnittsbefolkningen 60 % av inkomsten på mat.

    Om samma siffra rådde i Sverige, skulle genomsnittssvensken lägga cirka 12 400 kronor i månaden på mat.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen