Kommunen som nästan bara köper närodlad mat

Rättviks kommun är sedan nära tio år i princip självförsörjande på nötkött, potatis och lamm samt till hälften på fläskkött och chark. Det är livsmedel som produceras av naturbruksklasserna på Stiernhööksgymnasiet som går till kommunens offentliga måltider på skolor och äldreboenden. Rättvik kallar det projekt återtag.

– Kostnaderna för de cirka 2 500 dagliga måltiderna är i stort sett oförändrad. Kvaliteten på råvarorna har höjts påtagligt och maten lagas från grunden. Det betyder till exempel att skolorna i Rättvik kan servera kravcertifierad entrecote någon gång per termin och att vi har lokalproducerade julskinkor varje år, säger Anders Frodig, kostchef i Rättviks kommun.

Bakgrunden till projekt återtag var ett par dåliga upphandlingar som resulterade i att enbart utländskt kött serverades i de offentliga köken. Det blev startskottet till en långtgående rättslig dust med ett grossistföretag som ifrågasatte upphandlingskravet på att svenska djurskyddsregler skulle gälla. Tvisten avgjordes 2011.

– Till slut fick vi rätt efter att ha tagit fram ett koncept som höll i domstol och som garanterar svenska råvaror och att vi kan ställa krav på svensk djurskyddslagstiftning, säger Jonny Jones (C), kommunalråd i Rättvik.

Gör återtag på egna djur

Kommunen hade redan 2006 tagit över driften av Stiernhööksgymnasiet med naturbruk och djurhållning på programmet. Jonny Jones, själv lantbrukare, såg möjligheten för naturbruksgymnasiet att göra återtag från slakteriet, precis som andra köttproducenter gör för privat försäljning eller egen konsumtion.

– Vi ägde ju djuren, vi ägde ju marken och nu gör vi återtag på våra egna djur, säger han.

Projektet har också inneburit en satsning på Stiernhööksgymnasiet där verksamheten byggts ut.

När vi tog över driften av skolan var lantbrukssidan på nedgång men vi satsade och ökade bland annat köttproduktionen så att den skulle täcka de behov som finns i de kommunala köken, säger Jonny Jones.

Enligt Lotta Persson, biträdande rektor på naturbruksprogrammet, tog gymnasiet in 32 elever i två lantbruksklasser i höstas jämfört med åtta-tio elever per årskurs, för fem år sedan.

Vi är inne i ett uppsving och även om projekt återtag inte är något vi använder i marknadsföringen mot niorna, har det gett en stor positiv pr-effekt för Rättvik och för skolan, säger hon.

Ny ladugård

Satsningen har bland annat inneburit att en ny ladugård har byggts för ett större antal djur. Den gamla ladugården har också byggts om till stall för grisproduktion och hästar i var sin del. 2017 tillkom en besättning tackor för vår- och höstlamning och igenväxt mark har återtagits för odling och bete.

I dag producerar gymnasiets kor 11 000 kilo mjölk per ko och år, som levereras till Grådö Mejeri. Det finns funderingar på att starta ett gårdsmejeri på skolan, tillsammans andra mjölkproducenter i kommunen, som skulle kunna förse de offentliga köken men lokal mjölk.

Skolan är också inne på att odla proteingrödor som ärtor och bönor. Det finns även tankar på försök med mjölmask i liten skala och skolan har inlett ett samarbete med ett företag i Orsa. Samtidigt undersöks förutsättningarna för inomhus fiskodling och på sikt en biogasanläggning.

– Vi vill inte vara för traditionella utan visa eleverna på möjligheterna. Här i bygden behöver små företag många ben att stå på, säger Lotta Persson.

Fakta: Stiernhööksgymnasiets produktion

65-70 mjölkkor + 150 ungnöt ger kommunen en självförsörjningsgrad på 94-96 procent på nötkött.

40 tackor ger lamningar vår och höst. Självförsörjningsgraden är 100 procent.

Potatis odlas på 3 hektar och ger en självförsörjningsgrad på 92-94 procent.

Stiernhööksgymnasiet odlar också 55 hektar spannmål; vete, korn, havre samt 110 hektar vall till foder.

På skolan finns en besättning på tolv årssuggor som ger 200-250 slaktsvin per år.

”Det är vad vi har plats till i dagsläget. Det ger kommunen en självförsörjningsgrad av fläskkött och chark på 50 procent”, säger Anders Knapp, gårdschef på Stiernhööksgymnasiet.