Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 maj

    Rätt etablering gör skillnad

    Borgeby.

    Vid etablering av gräs- och vallfröodlingar blir det stor skillnad beroende på hur tätt den samtidigt sådda skyddsgrödan står. Förstaskörden, och därmed ekonomin på fröodlingen, blir snabbt bättre om det kommer ner ljus på frögrödan under etableringssäsongen.

     Skillnad. Rödsvingel som såtts vid samma tidpunkt. Den till vänster med åkerböna som skyddsgröda och den till höger med korn vid 12 centimeters radavstånd.
    Skillnad. Rödsvingel som såtts vid samma tidpunkt. Den till vänster med åkerböna som skyddsgröda och den till höger med korn vid 12 centimeters radavstånd. FOTO: Hans Dahlgren

    Det är en demonstrationsodling på Borgebyfältet som med stor tydlighet visar skillnaden i olika etableringsmetoder.

    – Syftet är att visa hur olika vallfrögrödor kan etableras, vad det betyder vilken skyddsgröda man väljer, och hur radavstånd och utsädesmängd slutligen inverkar på etableringen, säger Erik Moll på Sveriges frö- och oljeväxtodlare, SFO.

    Det är SFO, Lantmännen, Skånefrö och HIR Skåne som gjort demonstrationen tillsammans.

     Samarbete. David Gottfridsson på HIR Skåne, Erik Moll på SFO, Magnus Karlsson på Lantmännen och Jörgen Persson på Skånefrö kollar in demoodlingen.
    Samarbete. David Gottfridsson på HIR Skåne, Erik Moll på SFO, Magnus Karlsson på Lantmännen och Jörgen Persson på Skånefrö kollar in demoodlingen. FOTO: Hans Dahlgren

    I de olika rutorna finns en mängd olika metoder för etablering. Några som väldigt tydligt visar skillnaden är två rutor med olika sätt att etablera rödsvingel med korn som skyddsgröda.

    I parcellerna som ligger intill varandra såddes både korn och rödsvingel vid samma tidpunkt förra våren. I den ena rutan har man kört med normalt radavstånd på kornet, 12 centimeter. I den andra har man kört korn på bara varannan bill. Rödsvingeln har etablerat sig mycket bättre i parcellen med glesare korn.

    – Kornskörden vi tappar på att gå från 12 till 24 centimeters radavstånd är maximalt fem procent. Men tittar man på hur frögrödan ser ut så får vi, där vi haft dubbelt radavstånd och mer ljus till grödan, lätt 15-20 procents högre fröskörd det första året, säger Magnus Karlsson, fröodlingsansvarig på Lantmännen.

    Jörgen Persson på Skånefrö gräver upp två plantor. En från en ruta där åkerböna använts som skyddsgröda, och jämför med den med korn och normalt radavstånd. Åkerbönan har släppt igenom betydligt mera ljus än kornet gjorde förra sommaren och plantorna är kraftigare både över och under mark.

    – Här blir en mycket bättre fröskörd. De är sådda på samma gång men här blir det i alla fall dubbelt så hög skörd första året, säger Jörgen Persson.

     Rödsvingel sådd i korn med 12 centimeters radavstånd, med 24 centimeters radavstånd och rödsvingel sådd i åkerböna.
    Rödsvingel sådd i korn med 12 centimeters radavstånd, med 24 centimeters radavstånd och rödsvingel sådd i åkerböna. FOTO: Hans Dahlgren

    Det finns många fler exempel i demoodlingen och för organisationerna bakom den är det naturligtvis en besvikelse att inte få visa upp dem i sommar. Därför passar man på att filma den och lägga upp på sina respektive hemsidor.

    Och inget ont som inte har något gott med sig: tidpunkten för att visa skillnaderna kunde inte ha varit bättre.

    – Det är en fantastisk tid. Det här är ett skolexempel. Det är nu vi ska se det, säger Erik Moll.

     Film. David Gottfridsson på HIR Skåne och Erik Moll på SFO filmas av fotografen Hans Jonsson.
    Film. David Gottfridsson på HIR Skåne och Erik Moll på SFO filmas av fotografen Hans Jonsson. FOTO: Hans Dahlgren

    Relaterade artiklar

    Till toppen