Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 maj

    Rapsen skadad av frost och torka – men hoppet är inte ute

    Rapsen i södra Sverige har fått skador efter den senaste tidens frostnätter. Men grödans skick kan ha påverkats av fler faktorer.

     Frostskada på raps från ett fält söder om Lund. Rapsplantan har fått gulvita skidor.
    Frostskada på raps från ett fält söder om Lund. Rapsplantan har fått gulvita skidor. FOTO: Gunilla Berg, Växtskyddscentralen

    Det är höstraps i Skåne, Halland och även i Danmark, bland annat Bornholm, som rapporteras ha lidit av den nattliga kylan. Skadorna visar sig som vissna knoppar och förkrympta, vitgula eller gulröda skidor på huvudskottet som sannolikt kommer att trilla av.

    – Under 14 dagars tid har vi haft frost till och från. Det försvagar plantan såklart, säger Anders Adholm, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.

    Men det är inte säkert att det enbart är frost som orsakat skadorna. 

    – Vi har haft 4-5 veckors torka som också påverkar rapsen.

    En annan faktor kan vara att det har varit svalt en ganska lång period, enligt Albin Gunnarson, agronom på Sveriges frö- och oljeväxtodlare.

    – Det är inte säkert att allt växtnäringsupptag har fungerat riktigt som det ska. Det är en självpollinerande planta, så det kan ha påverkat pollenproduktionen. Någonting har i alla fall gjort att befruktningen inte har fungerat, säger han.

     Albin Gunnarsson, agronom på Sveriges frö- och oljeväxtodlare.
    Albin Gunnarsson, agronom på Sveriges frö- och oljeväxtodlare. FOTO: Torbjörn Esping

    Än så länge har det inte rapporterats några betydande skador på rapsen i Mellansverige.

    Även förra året kom det en köldknäpp i maj som gav skador på rapsen. Ändå blev skörden rekordstor. Men förhållandena skiljer sig från fjolåret på flera sätt.

    Förra årets raps såddes tidigare på hösten, mer restkväve fanns i marken efter 2018 års dåliga skörd och rapsen var mer välväxt. Kvävebehovet har varit större i år och en viktig faktor för hur rapsen har utvecklats i vår är om man hann gödsla i början av mars och få nederbörd innan det blev torrt. 

    Bestånden har ändå sett rätt så bra ut och hoppet är inte ute för årets rapsgröda.

    – Vi har ju sidoskott kvar och fina plantor, så kompensationsförmågan är stor. Det kanske har kapat den yttersta toppen av rapsgrödan, men det är för tidigt att säga. Jag tror inte att det har stor påverkan då det mestadels handlar om delar av fält, säger Albin Gunnarson.

    En fördel i år är att den tidiga blomningen, en till två veckor tidigare än normalt, lett till att skadeinsekterna inte hunnit göra någon större skada. I slättområdena i Skåne och Östergötland har det knappt förekommit några rapsbaggar och det har varit väldigt lite blygrå rapsvivel i Skåne. 

    Relaterade artiklar

    Till toppen