Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 augusti

    Flera samtal om stinksot – så skyddar du dig

    Jordbruksverket har fått in rapporter om angrepp av stinksot i Östergötland och även Skåne under tröskningen. Vid svåra fall kan höstveteskörden behöva kasseras.

     Stinksot och dvärgstinksot är svampar som kan orsaka stora kostnader och sporerna sprids lätt.
    Stinksot och dvärgstinksot är svampar som kan orsaka stora kostnader och sporerna sprids lätt. FOTO: Växtskyddscentralen

    Det är några enskilda lantbrukare i framför allt Östergötland som har upptäckt angrepp och som har ringt till växtskyddscentralen i Linköping. Även i Skåne har Jordbruksverket fått samtal om misstänkta angrepp.

    – Enskilda odlare har hört av sig och undrar vad de ska göra. Dels vill de inte sprida det till olika fält eller andra brukningsenheter inom samma företag. Dels finns det de som tröskar på uppdrag hos andra och undrar hur man ska hantera det, säger Lovisa Eriksson, växtskyddsrådgivare vid Jordbruksverket till ATL.

    Sporerna sprids lätt

    Stinksot och dvärgstinksot är svampar som kan orsaka stora kostnader och sporerna sprids lätt.

    Vid kraftiga angrepp yr svampsporerna som mörka dammoln vid tröskningen. Och som namnen antyder kan det lukta illa.

    – Vid stora angrepp så luktar det sillake. Det gör att brödvetet blir kasserat direkt. Om angreppet är större är det lätt att upptäcka. Men är det mindre så blandar sig doften mer med annat.

    Så försvinner sporerna

     Vid kraftiga angrepp yr svampsporerna som mörka dammoln vid tröskningen.
    Vid kraftiga angrepp yr svampsporerna som mörka dammoln vid tröskningen. FOTO: Växtskyddscentralen

    Även mindre angrepp kan orsaka stora förluster och det gäller att vara uppmärksam.

    Vilka råd ger ni lantbrukare som har eller misstänker angrepp?

    – Det är bäst att man håller sig på samma brukningsenhet där stinksoten finns och att man försöker tröska ett fält med något annat, till exempel korn. För när man får igenom en massa sädeskorn i tröskan så försvinner sporerna med ut.

    Rådet är att tömma en full tröska fyra gånger innan den kan användas för ett osmittat vete igen eller på en annan brukningsenhet.

    – Väljer man att ”rengöra” tröskan invändigt med annan säd så måste man ha en plan för hur den säden sedan ska användas så att man inte bara får ett annat problem.

    Kan passera djurens mage opåverkade

    Det finns både stinksot och dvärgstinksot. Båda svamparnas sporer kan ligga mer än tio år i marken, eller gå igenom djurs magar utan att förlora sin infektionsförmåga.

    Svamparna har många likheter. Till exempel infekterar de grodden på hösten och växer vidare dolt inuti plantan till följande sommar.

    – Ska man få bukt med detta så måste man använda betat utsäde eller välja sorter som är toleranta och arbeta med åtgärderna under lång tid, säger Lovisa Eriksson.

    Stinksot smittar oftast av sporer som följer med utsäde. När det gäller dvärgstinksot är marksmitta den vanligaste faktorn och dess sporer kan följa med både utsäde, halm, gödsel och maskiner.

     Stinksot infekterar huvudsakligen med smittat utsäde.
    Stinksot infekterar huvudsakligen med smittat utsäde. FOTO: Växtskyddscentralen

    Dvärgstinksot

     Är dvärgstinksot konstaterat på gården eller i området behöver alla fält betraktas som smittade.
    Är dvärgstinksot konstaterat på gården eller i området behöver alla fält betraktas som smittade. FOTO: Växtskyddscentralen

    Sporer av dvärgstinksot behöver ljus för att gro och måste därför ligga ytligt. Det är anledningen till att marksmitta är så betydelsefullt för angrepp av dvärgstinksot. Sporer kan också följa med utsäde eller finnas på halm, i gödsel eller på förorenade maskiner. De sporerna bearbetas oftast ner i marken och får då inget ljus för att gro och infektera det enskilda året. Däremot sprider de smittan och kan orsaka angrepp andra år. På infekterade fält riskerar man angrepp under mycket lång tid och det går ofta många år mellan mer allmänna utbrott. Är dvärgstinksot konstaterat på gården eller i området behöver alla fält betraktas som smittade. Möjligheten att smittan försvinner efter en tid är mycket liten. De viktigaste åtgärderna är därför:

    Långsiktigt förebyggande arbete

    • Använd alltid friskt utsäde eller utsäde behandlat med ett preparat eller metod som är effektivt mot sjukdomarna.

    • Använd helst toleranta sorter. I nuläget klassas sorterna Festival, Hallfreda och Stava som toleranta mot stinksot och dvärgstinksot.

    • Odla grödor som inte angrips av sjukdomarna. Råg och rågvete kan angripas av båda sjukdomarna. Vårvete angrips troligen bara av stinksot. Angrepp är däremot ovanliga. Speltvete är känsligt för angrepp.

    • Undvik för mycket höstvete i växtföljden. Det gäller i synnerhet vete efter vete eftersom spillplantor alltid är obetade och kan bli infekterade. Angripna spillplantor kan bli en källa till nya problem.

    • Var noga med att inte sprida smitta till osmittade områden genom handel med spannmål, halm, gödsel eller maskinsamverkan. Maskinrengöring är en viktig, men svår åtgärd.

    Källa: Jordbruksverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen