Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 mars

    Rådgivarna: Så blir årets vårbruk

    I södra delarna av landet väntar man som bäst på att få komma i gång med vårbruket på allvar. Längre norrut härskar fortfarande Kung Bore och det är minst någon månad kvar tills det är dags.

     Bristen på utsäde att det blir avsevärt mindre åkerböna och ärtor i vår.
    Bristen på utsäde att det blir avsevärt mindre åkerböna och ärtor i vår. FOTO: Hans Dahlgren

    Diskussionerna inför årets vårbruk verkar präglas av två ämnen. Det handlar dels om den rekordstora höstsådden, dels om oron för bristen på vattenmättnad i marken.

    Den gynnsamma hösten ledde till att sådden blev 34 procent större än 2017. Spannmålen som såddes verkar också ha etablerat sig bra på de flesta håll. Skåne ser till exempel så här långt ut att helt ha sluppit utvintring.

    Sammantaget betyder det mindre areal till vårsådd än normalt.

     Johan Lagerholm, Växtråd.
    Johan Lagerholm, Växtråd. FOTO: Malin Eborn

    Positiva kalkyler

    På många håll väntas grödor som malt- och foderkorn liksom grynhavre bli stora i vårsådden. Samtidigt gör bristen på utsäde att det blir avsevärt mindre åkerböna och ärtor i vår.

    – Det blir överlag färre arealer med baljväxter i år. Havre och korn tar nog den platsen i stället. Det är många som pratar om att odla havre i år och vi har haft hyfsade priser, säger Johan Lagerholm, rådgivare på Växtråd i Norrköping.

    Han tycker att kalkylerna ser bra ut inför vårsådden.

     Marknadsrådgivare Anders Pålsson på HIR Skåne.
    Marknadsrådgivare Anders Pålsson på HIR Skåne. FOTO: Malin Eborn

    – Även om kostnadsläget generellt är något högre än i fjol har det funnits möjlighet att teckna upp sig på ganska bra priser. Många har också fjolåret i färskt minne och terminssäkrat en del men ändå med viss försiktighet, säger Johan Lagerholm.

    Anders Pålsson, rådgivare på HIR Skåne är inne på samma linje.

    – De som redan prissäkrat har nog fattat ett klokt beslut. Senaste tiden har prisnivån på spannmål sjunkit eftersom vintern varit mild på flera håll och skörden kan väntas bli stor i världen. Samtidigt ska stora volymer svenskt spannmål ut på marknaden, säger han.

    Sämre utgångsläge än 2018

    Hans bedömning är samtidigt att prisnivån på grynhavre kan komma att stå sig bra, men att läget för maltkornet är mer osäkert på grund av ett stort väntat utbud i Europa.

    Även om optimismen alltid är stor inför vårbruket verkar det finns en gnagande oro för att även 2019 ska bli ett torrår. Nederbörden har inte varit tillräcklig för att fylla vattenmagasin och grundvattendepåer. Utgångsläget är därför sämre än det var vid samma tid i fjol.

    – De områden som brukar lida av försommartorka kan få det bekymmersamt. Det är också många som börjat titta över möjligheterna till bevattning, säger Anders Pålsson.

     I södra delarna av landet väntar man som bäst på att få komma i gång med vårbruket på allvar.
    I södra delarna av landet väntar man som bäst på att få komma i gång med vårbruket på allvar. FOTO: Hans Dahlgren

    Önskar fortsatt snöande

    I Norrköpingstrakten har ett snötäcke vilat över fälten i en dryg månad. Vårsådden brukar normalt ligga i intervallet 15 april – 10 maj. Ännu så länge har vårbrukskänslorna inte dragit i gång, men frånvaron av vattenmättnad i marken är oroande.

    – Så fort det börjar växa sugs all väta ur marken. Skulle vi få samma torka som 2018 skulle det börja märkas betydligt tidigare. Då var depåerna välfyllda, som läget är nu ligger vi 200 mm back. Allt vi önskar är fortsatt snöande eller massor av regn, säger Johan Lagerholm.

     Anders Bauer, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.
    Anders Bauer, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne. FOTO: Björn Nilsson

    Tipset: Så hittar du rätt kvävegiva

    De speciella förhållandena som nu råder i marken ställer krav på växtodlaren.

    – Jag skulle säga att en av de stora utmaningarna i vår blir att komma rätt i kvävegivaren, säger Anders Bauer, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne.

    Han menar att den ringa nederbörden i fjol, i kombination med den låga skörden, har gjort att det blivit kvar rätt stora mängder kväve i jorden.

    Ett normalår finns inget kväve kvar i jorden efter skörd, men 2018 var skörden så låg att kvävet stannade kvar. Det låga regnandet under hösten minskade också sannolikheten för utlakning.

    – Nu är frågan hur mycket kväve som finns kvar 2019 eller vad som hänt med det?

    Gödslar du för mycket är risken stor för liggsäd, säger Anders Bauer. Hans tips är därför att skapa noll-rutor som inte tillförs kväve. Vänta sedan tills stråskjutningen startat i början av maj och jämför med de gödslade partierna.

    – Nu har du ett beslutsunderlag och kan finjustera kvävegivaren efter vad som är rimligt att lägga beroende på vilken skördeutkomst du planerar, säger han.

    Till toppen