Rådgivare tror på kompoststall – kan minska arbetsbördan

Rådgivarna menar att fördelarna med kompoststall är många. Ökad produktion och bättre djurvälfärd är två av dem.

– Ut komfortsynpunkt är det bra, korna kan ligga hur som helst utan att få skav. Ligger de ner mycket och idisslar kan de i sin tur producera mer mjölk, säger Jenny Karlsson, byggrådgivare på Växa.

Begreppet kompoststall är inget nytt, men det finns ännu bara ett fåtal gårdar i Sverige som använder sig av systemet.

Att konceptet är mer etablerat i andra länder än i Sverige menar Agneta Hermansson, som också är byggrådgivare på Växa, handlar om två saker:

– För det första har det att göra med att kompostbäddar minskar lagringsarealen man behöver för gödseln, den är redan färdig att spridas på åkern direkt efter den kommit från stallet.

Det minskar i sin tur kravet på lagringskapacitet, vilket hon menar är ett problem på många ställen som till exempel i Israel och Holland.

– En annan anledning tror jag helt enkelt handlar om tradition. I Sverige har vi isolerade stall med liggbås och skrapgångar och det är svårt att sälja in något annat.

Vinner tid

En annan fördel enligt rådgivarna är att stallet är mer lättjobbat då man kan göra fler arbetsuppgifter med maskin än för hand.

– Man vinner tid på att slippa skrapa i liggbåsen så det går åt mindre tid totalt sett per ko, säger Agneta Hermansson och fortsätter:

– Det är väldigt flexibelt också, man kan byta djurslag och det fungerar lika bra, man behöver inte bygga om för det.

Rådgivarna menar att det inte ska vara någon skillnad på juverhälsan om man jämför kompost och liggbås, inte heller ben- och klövhälsan.

Kräver större yta

Något som talar emot kompoststall är att varje ko kräver större yta än vid ett traditionellt djupströstall.

– Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det blir dyrare eftersom bädden gör att man kan ha en mycket enklare byggnad än ett traditionellt isolerat stall, säger Agneta Hermansson.

Att ha en enklare byggnad är inte bara att föredra, det är en förutsättning att ha en luftig miljö för att bädden ska lyckas torka upp och ventilera bort gaser. Det normala är att ha helt öppet längs långsidorna.

Konsumenten bestämmer

Agneta Hermansson tror och hoppas att kompoststall kommer att bli ett allt vanligare alternativ i framtiden.

– Det kommer inte ta över traditionella stall, säger hon men poängterar att det är viktigt att tänkta till en extra gång kring hur korna har det i stallet innan man börjar bygga.

Fokus på djurhälsa och frigående djur tror hon är något allt fler konsumenter kommer att kräva i framtiden.

– Och det är ju konsumenterna som bestämmer i slutändan.

Läs mer: Han satsade på kompoststall

Fakta: Kompoststall

Grundtanken med en kompostbädd är att man har en del av stallet nedsänkt där man fyller en bädd, oftast av spån. Den bädden byggs upp till ungefär en meters djup där korna kan gå och ligga, fritt från grindar som stör.

Till skillnad från en vanlig djupströbädd där man lägger på nytt spån, harvar eller fräser man i stället det översta lagret på bädden varje dag. Det bidrar till att luft kommer ner i bädden och komposteringsprocessen är i gång. Processen bildar värme som ska hålla så hög temperatur att det torkar upp topplagret på bädden.

Källa: Växa

För- och nackdelar kompoststall

+ Högre ko-komfort

+ Ökad mjölkproduktion

+ Mer maskinjobb = mindre jobb för hand

+ Renare djur

+ Mindre inredning = färre stressade djur

+ Färre liggskav och skador

+ Färre flugor

– Större yta per ko

– Krävs byggnad utan isolering

– Svårt att hålla torrt

Källa: Växa