Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 10 februari

    Rådet: Avvakta med att sälja koldioxidcertifikat

    Det finns för mycket osäkra faktorer kring att sälja koldioxidcertifikat i dagsläget, enligt rådgivare på HIR Skåne. Rekommendationen till lantbrukare är därför att vänta.

     Danska Commoditrader har lanserat tjänsten Commodicarbon där lantbrukare kan sälja koldioxidcertifikat.
    Danska Commoditrader har lanserat tjänsten Commodicarbon där lantbrukare kan sälja koldioxidcertifikat. FOTO: Commoditrader

    ATL skrev förra veckan om den danska tjänsten Commodicarbon, som inför den här säsongen ger odlare möjlighet att få betalt för åtgärder som minskar växthusgaser i atmosfären genom att sälja CO2-certifikat. Även om det inte skett någon lansering av tjänsten i Sverige öppnade företaget dörren även för intresserade svenska odlare.

    Men HIR Skånes rekommendation till odlare är att avvakta, eftersom det fortfarande finns flera frågetecken kring vilka konsekvenser ett sådant avtal får framåt.

    – Det är en megahajp på det här området och under de närmaste månaderna kommer säkert nya aktörer. Som lantbrukare måste man inte hoppa på tåget just nu, säger Marcus Willert, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, som också sitter på i Kungliga Skogs- och lantbrukskommittén för markkol och klimatnytta.

     Marcus Willert, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne som också sitter på i Kungliga Skogs- och lantbrukskommittén för markkol och klimatnytta. Han tycker att det i grunden är positivt att lantbrukare kan få betalt för kolinlagring men menar samtidigt att det är viktigt att förhålla sig kritisk till nya koncept.
    Marcus Willert, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne som också sitter på i Kungliga Skogs- och lantbrukskommittén för markkol och klimatnytta. Han tycker att det i grunden är positivt att lantbrukare kan få betalt för kolinlagring men menar samtidigt att det är viktigt att förhålla sig kritisk till nya koncept. FOTO: HIR Skåne

    Bakgrunden till den nya trenden är ett stort intresse från exempelvis banker, finansiella institutioner, energibolag, livsmedelsindustrier eller teknikbolag att köpa certifikat för minskade koldioxidutsläpp där nu lantbruket hamnat i fokus. Det finns flera tjänster för lantbrukare i USA och även i Europa tar utvecklingen fart. I Tyskland finns exempelvis liknande tjänster inför säsongen. Globala bolag som Bayer och Syngenta har liknande projekt i olika delar av världen. I Sverige finns Svensk kolinlagring, som ATL skrivit om tidigare, som har som mål att inom några år ta fram ett betalningssystem för kolinlagring.

    Vänta in Cap-villkoren

    En sak att invänta innan man säljer CO2-certifikat är att villkoren i EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik Cap måste bli klara, påpekar Marcus Willert. Nya miljöersättningar för ettåriga fånggrödor eller mellangrödor kan inte kombineras med betalning från CO2-certifikat, eftersom systemet inte tillåter dubbelbetalning för samma åtgärder.

    En annan osäkerhetsfaktor är om det blir ett förbud mot att använda glyfosat i EU, eftersom det i CO2-certifikaten kan finnas villkor som förbinder lantbrukaren att inte plöja marken i fem eller tio år framåt.

    – Kan det bli återbetalningskrav för lantbrukaren som sålt CO2-certifikat om lantbrukaren tar beslut att sluta innan avtalstiden slutar? säger Marcus Willert.

    Han tycker i grunden att det är positivt att lantbrukare kan få betalt för kolinlagring, men menar samtidigt att det är viktigt att förhålla sig kritisk till nya koncept.

    – Vem är det som egentligen tjänar mest pengar på det här? Är det lantbrukaren, mäklaren eller köparen av CO2-certifikaten, säger han.

    När man går in i ett åtagande är det också alltid viktigt att göra en realistisk kalkyl och noggrant räkna på vad detta innebär för ökade kostnader i förhållande till intäkterna och vad det slutgiltiga resultatet blir.

    – Får du 1 000 kronor per hektar men kostnaderna i praktiken ökar med 700 kronor per hektar, gör du som lantbrukare ingen jättevinst på detta, säger han.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen