Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 december 2019

    Prissäkring och lagring räddning för ekoodlare

    En lyckad prissäkring och möjlighet till lagring har räddat spannmålsåret för ekobonden Svante Kaijser. Men prispressen på ekologisk spannmål fortsätter. För att öka lönsamheten efterfrågar han bättre exportmöjligheter.

     Svante Kaijser tycker att aktörerna i senare led borde ta ett större ansvar och utforska exportmarknaden när den inhemska marknaden bromsar in.
    Svante Kaijser tycker att aktörerna i senare led borde ta ett större ansvar och utforska exportmarknaden när den inhemska marknaden bromsar in. FOTO: Kent Eng

    För tjugo år sedan ställde spannmålsodlaren Svante Kaijser i Trollhättan om till ekologiskt. Han brukar tillsammans med en kompanjon 650 hektar i ett driftbolag och i år har de odlat vete, havre, åkerböna, fröklöver och gräsfrö. Årets skörd gav bra mängder, men var enligt Svante Kaijser ”inte våldsamt bra”.

    – Vi har haft mycket nederbörd, men vi kunde bärga till hygglig kvalitet i år. Det som var svårt att få till var färgen på havren. Vi lyckades precis uppnå den kvalitet som krävs för grynhavre.

    Under torksommaren 2018 fick Svante Kaijser möjlighet att prissäkra årets havreskörd och han säkrade en tredjedel, 75 ton, för 3:38 kronor kilot. Det var en chansning, men med facit i hand var det ett bra val.

    Skörden halverades

    Torkan 2018 gjorde att många hade problem med att få fram volymerna de prissäkrat. Därför var det många som valde att inte prissäkra skörden 2019.

    – Det var ren tur att jag prissäkrade, för jag kunde ju inte riktigt veta hur det skulle bli. Jag tänkte att 3:38 kronor är ett mycket högre kilopris än vi haft de senaste fem åren. För oss har det inte varit dålig lönsamhet hittills i år, trots att det märks en prispress, säger Svante Kaijser.

     Svante Kaijser hoppas att aktörer senare i spannmålskedjan ska leta utanför Sveriges gränser för att hitta köpare så att det inte bara slutar med prispress på hemmaplan.
    Svante Kaijser hoppas att aktörer senare i spannmålskedjan ska leta utanför Sveriges gränser för att hitta köpare så att det inte bara slutar med prispress på hemmaplan. FOTO: Kent Eng

    Men en gröda som betalats bra direkt efter skörd i år är den ekologiska åkerbönan. Under förra årets torka drabbades många av missväxt och skörden mer än halverades. Svante Kaijser valde ändå att satsa på åkerböna i år.

    – Vi har sålt åkerböna direkt vid skörd, och god efterfrågan har gjort att vi fått bra betalt.

    I år är hans strategi att lagra i stället för att sälja allt på ett bräde. När skördevolymen är stor upplever han inte skördesäsongen som lika bra att sälja i. Men trots prisnedgång för flera grödor är han inte orolig över att marknaden för ekologisk spannmål kommer att fortsätta tappa.

    Ekospannmål liten marknad

    – Ekospannmål är en väldigt liten marknad jämfört med konventionellt, men det går i cykler om fyra–fem år. Det har fattats ekospannmål i flera år, och nu under de senaste åren är det många som ställt om till ekologiskt, vilket ökar utbudet.

     Den ekologiska åkerbönan gav bra betalt.
    Den ekologiska åkerbönan gav bra betalt. FOTO: Kent Eng

    2019 är inte första gången Svante Kaijser är med om en inbromsning på marknaden. Men för att lantbrukaren ska slippa stå med hela förlusten vill han se att de företag som köper spannmål jobbar på sina exportkanaler.

    – Jag vill inte låta som en gnällig bonde, men jag tycker att många i senare led gör det enkelt för sig och säger att det inte efterfrågas ekologiskt när lantbrukaren väl har ställt om. I Sverige har vi en ökande ekoproduktion, men hur ser det ut i våra grannländer?

    Relaterade artiklar

    Till toppen