Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 mars 2018

    Priser till ekonomiska byggare

    Växa tog båda priserna i tävlingen om smartaste framtidsstallet. Ett stall för mjölkkor och ett för ungnöt belönades.

     Jens Gustafson vid sin vinnande stallmodell.
    Bild 1/3 Jens Gustafson vid sin vinnande stallmodell. FOTO: Marcus Frennemark
     Magnus Carlman och Martin Lindeqvist ingick i vinnarlaget för mjölkkostall.
    Bild 2/3 Magnus Carlman och Martin Lindeqvist ingick i vinnarlaget för mjölkkostall. FOTO: Marcus Frennemark
     Sara Lundberg, Växa Sverige, var projektledare i båda vinnarprojekten.
    Bild 3/3 Sara Lundberg, Växa Sverige, var projektledare i båda vinnarprojekten. FOTO: Marcus Frennemark

    Jens Gustafson, som ATL har skrivit om tidigare, är bonden bakom ett av vinnarprojekten. Han planerar att bygga ett ungnötsstall för slutuppfödning av dikalvar på sin gård i Halland. När byggplanen förverkligats ska stallet rymma 272 djur. Investeringen är 22 200 kronor per djur efter investeringsstöd. Driftskalkylen visar 10 procents vinstmarginal sedan arbetet har betalats med 350 kronor i timmen.

    Det vinnande mjölkkostall planeras hos Ingelstad Agri AB, som driver mjölkproduktion i Kronobergs län och ägs Magnus Carlman, Martin Lindeqvist och Christer Carlman. Här ska det finnas 567 kor i en anläggning som kostar 49 800 kronor per koplats sedan investeringsstödet räknats bort. Driftskalkylen ger 12 procents vinstmarginal när mjölken betalas med 2,40 kronor kilot.

    Det är Växa Sverige som står bakom vinnarprojekten. Sara Lundberg, affärsområdeschef för rådgivning på Växa, har varit projektledare för båda projekten och den som samordnat de olika rådgivarinsatserna i projekten. Hon bedömer att det har lagts ner runt 1 000 timmar per projekt.

    – Vi tycker att vi fått med de viktiga aspekterna för moderna stallar. Det är fantastiskt roligt att vi vann i båda kategorierna, säger Sara Lundberg.

    Jordbruksverket står bakom tävlingen och de tio projekten har valts ut efter offentlig upphandling.

    Hitta lönsamma lösningar

    Projektgrupper har jobbat under mer än ett år med att ta fram bygg- och driftsplaner som uppfyller högt ställda ekonomiska kraven.

    Uppgiften är inte enkel. Det gäller att hitta lönsamma lösningar för en produktion som är kapitalintensiv, har små marginaler och lång livslängd på investeringarna. Den planerade investeringen i tävlingen ska bära minst 400 000 kronor i lönekostnad, ha en vinstmarginal på tio procent av omsättningen samt ge fem procents avkastning på investerat kapital.

    Hoppas på flera vinnare

    – Utmaningen är att både vara visionär och klara snäva ekonomiska krav. Visst, det är en tävling mellan lagen, men framför allt är det en tävling mot en tuff kravspecifikation. I den bästa av världar hoppas vi på flera vinnare, säger Jonas Fjertorp, utvecklingsstrateg på Jordbruksverket och initiativtagare till tävlingen.

    LÄS OCKSÅ: Han tävlar i att bygga smartaste djurstalletLÄS OCKSÅ: Utan lönsamhet inga betande svenska korLÄS OCKSÅ: ”Vi vill uppmuntra till att tänka utanför normen”

    Mjölkkostall – två tävlingsbidrag

    – Växastallet för djur människor och produktion – Magnus Carlman, Ingelstad Agri AB i Kronoberg, projektgrupp från Växa Sverige.

    Plats för 567 kor i konventionell mjölkproduktion med en avkastning på 12 650 kilo per ko och år. Investeringsutgiften är 51 900 kronor per koplats utan stöd. Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 11,5 procent vid ett mjölkpris på 2,40 kronor per kilo.

    Ett lösdriftsstall med liggsängar med sand, utvändiga foderbord med krubbor, mjölkning i grop samt separata grupper för nykalvade kor och cellhaltskor. Korna sinläggs i grupp och dessa grupper håller ihop även vid kalvning men enskilda kalvningsboxar finns tillgängliga.

    – Modulbyggt stall för mjölkkor – Lars Aronius, Hillringsbergs Lantbruk AB i Värmland, projektgrupp från Hushållningssällskapet.

    Modultänkande som möjliggör att skala upp och ner efter behov, totalt fyra byggnader ingår i projektet.

    Oisolerat med tälttak, utom mjölkningsstallet som byggs isolerat med karusellmjölking.

    Bygge för 632 årskor varav 550 mjölkande. Investeringskostnad: 60 500 kronor per koplats utan stöd

    24 timmars arbete per ko.

    Vinstmarginal: 1,1 procent vid 3,17 i mjölkpris, men med dagens mjölkpris plus nationella stödet i området blir vinstmarginalen 25,5 procent.

    Smågrisstall – två tävlingsbidrag

    – Framtidens smågrisstall – Bröderna Peter och Ola Berg med projektgrupp från HK Scan med flera.

    Stallet rymmer 406 suggor exklusive rekrytering av gyltor. Suggorna är indelade i sju grupper med 58 suggor per grupp i ett treveckorssystem. Investeringsutgift 54 300 kronor per suggplats utan stöd. Vinstmarginalen är 5,2 procent.

    Grisningsboxen som finns föreslagen är en box som hanterar liggytan på ett nytt sätt och förbättrar hygienen i boxen. Transponderutfodring i dräktighetsavdelningen.

    – Framtidens smågrisstall – nollvision för användning av antibiotika – Mattias Espert, Smågris i syd AB, Skåne. Projektgrupp från olika håll bland annat från danska Gråkjær.

    Stallet levererar en vinstmarginal med 14,9 procent och 33 avvanda smågrisar per sugga och år. Investeringsutgiften uppgår till 44 600 kronor per sugga före investeringsstöd. Stallet omfattar 800 suggplatser indelade i tolv grupper med 67 suggor i varje grupp. Grisning sker varannan vecka och rekryteringsprocenten är 48 procent. Stallet är utrustat med babydossystem som består av en centralt placerad blandningstank som via pump förser mjölkautomaterna i grisningsboxarna med mjölk och startfoder. Babydossystemet ökar effektiviteten genom att fler smågrisar överlever samtidigt som suggan inte pressas lika hårt under digivningsperioden.

    Samtliga djur kommer utfodras med torrfoder med hjälp av ett transpondersystem. Gödseln kommer att hanteras av en närbelägen biogasanläggning.

    Slaktgrisstall – ett tävlingsbidrag

    – Framtidens slaktgrisstall – Nollvision för användning av antibiotika – Mattias Espert, Smågris i syd AB, Skåne. Projektgrupp från olika håll bland annat från danska Gråkjær.

    Totalt har stallet 4 992 slaktgrisplatser fördelade på åtta avdelningar med 624 platser i varje. Alla grisar i en avdelning sätts in samtidigt och har då en medelvikt på 30 kilo och är cirka 10 veckor gamla. Slaktgrisarna är sedan kvar i samma box från insättningsdagen tills de skickas till slakt. Investeringsutgiften uppgår till 5 800 kronor per slaktgrisplats utan investeringsstöd. Blötfodring med fasutfodring. Gödseln levereras till en närbelägen biogasanläggning. Slaktgrisarna växer i genomsnitt 1 100 gram per dag. Besättningen är integrerad. Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 6,1 procent.

    Lammstall – ett tävlingsbidrag

    – Framtidens lammstall – Jozef Schimmel, Hagby gård i Uppland, projektgrupp från Hushållningssällskapet.

    Stallet planeras för 300 tackor med möjlighet att förlänga och dubblera antalet djur. Golvet består stenmjöl och är helt plant. Hela inredningen går att ta ut på sommarhalvåret. Boxgrindarna består i nederkant av 40 cm polyetenplank som håller emot djupströbädden och gör att denna kan växa under stallsäsongen

    Utfodring sker från två höj- och sänkbara bandfoderbord med ätplats från båda sidorna. Vårlamning och höstslakt, kraftfoder endast 1-1,5 månader från lamning till betessläpp.

    Vägning och en stor del av hanteringen sker vid stationär vågstation placerad nära utlastningsdörren. Elektronisk märkning av djuren med medföljande teknik samt solfångare på taket som ger egen elproduktion.

    Investeringsutgiften är 11 700 kronor per tacka.

    Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 11,3 procent.

    Dikostall – två tävlingsbidrag

    – Framtidens dikostall – Valsjö gård Sörmland med Tommy Engborg, NV Gårdsförvaltning, som ansvarig. Projektgrupp från Fredrikssons Arkitektkontor med flera.

    Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 12 procent. Investeringsutgiften är 73 600 kr per dikoplats utan stöd. Stallet är planerat för 120 dikor, 20 rekryteringskvigor och 5 avelstjurar i ekologisk produktion. Väljer flytgödsel för att förbättra den ekologiska växtodlingen. Planlösningen bygger på liggbås med flera grupper dikor kring ett foderbord mitt i byggnaden. Utgödsling sker med långsamgående automatiska skrapor som för gödseln till en kulvert och vidare till pumpbrunn. Utfodring sker med rälshängd storbalsfräs som hämtar foder automatiskt från ett lager där minst ett dygns foderbehov finns.

    – Framtidens dikostall – Johan Svantesson, Godås, Värmland, med projektgrupp från Hushållnngssällskapet.

    Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 11 procent. Investeringsutgiften är 24 800 kronor per dikoplats utan stöd.

    Stallet är för 279 dikor med rekrytering och 6 avelstjurar. Det är 4 700 m2 stort, med djupströbäddar och skrapytor samt två körbara foderbord. Plant golv och flyttbara grindar ger ett flexibelt stall. Fokus är en livslängd på stallet på 15 år därför en enklare kvalitet på takplåt och stomme.

    Inget manuellt arbete ska behöva utföras innan kalvningssäsong. Målet är en halv minut per djur och dag. En ny fodergrind som minskar foderspill utvecklas och testas. 


    Slaktungnöt – Två tävlingsbidrag

    – Per Nilsson Esplunda Kött AB, med projektgrupp från Hushållningssällskapet.

    Mottagningsstallet är ett oisolerat djupströstall och inhyser mjölkraskalvar från cirka 2,5 veckor till fem månaders ålder. Slutuppfödning sker i ett spaltstall från cirka fem månader fram till slakt.

    Uppfödningsstallet är isolerat för att kunna ha spalt och utgödsling med hjälp av självflyt. För att få ett arbetseffektivt stall har vi dessutom valt att ha en eldriven mekaniserad utfodring. Investeringsutgiften är 29 000 kr per djurplats utan stöd. Vinstmarginalen i stallets driftkalkyl är 10 procent.

    * 10:2-metoden i ungnötsuppfödningen

    Jens Gustafson, Ullared, Halland, med projektgrupp från Växa Sverige.

    Investeringsutgiften uppgår till 26 600 kronor per djurplats utan stöd. Vinstmarginalen är 10 procent.

    Stallar för uppfödning av 272 kalvar av köttras. Kalvarna köps in tidig höst och slutgöds i stallet. Det är ett ströbäddsstall med skrapad gång och körbart foder- bord. Boxarna är anpassade för fasta djurgrupper med totalt 25 djur per grupp. Stallet är utrustat med automatisk utgödsling och strös automatiskt med strörobot.

    Stallet är byggt med låga ytterväggar och all inredning har liggande rör, för att skapa en säker arbetsplats och en god djurmiljö. Nackbommen vid foderbordet är en egen konstruktion som lätt justeras vartefter djur växer.

    Relaterade artiklar

    Till toppen