Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 december 2019

    Precisionsodling ska ge mer matpotatis

    Skivarp

    Målet är skördeökningar med upp till 20 procent. Genom att analysera gårdsdatan tror potatisodlaren Anders Andersson på sikt att han har goda förutsättningar att öka avkastningen från fälten. Till sin hjälp har han sonen, Axel Hörteborn, som håller på och bygger ett eget växtodlingsprogram som vem som helst kan ladda ner och använda.

    För Axel Hörteborn föddes intresset för precisionsodling redan 2014 när hans pappa behövde hjälp med att visualisera all data som gårdens moderna maskiner samlade in. Förhoppningen har hela tiden varit att komma närmare svaret på en av de mest centrala frågorna, som varför skördarna blir högre i vissa områden och lägre i andra.

    – När man skördar kan man ibland få fyra potatislådor på en rad, och sen helt plötsligt kan man få 4,5 eller 3,5 utan att man förstår vad variationen beror på, säger Anders Andersson.

     När Anders Andersson plockar upp kartorna förstår man snabbt att alla bilder berättar en egen historia. Här ser man exempelvis tydligt vilken påverkan avsaknaden av effektiv bevattning i vissa områden kan ha på skörderesultatet.
    När Anders Andersson plockar upp kartorna förstår man snabbt att alla bilder berättar en egen historia. Här ser man exempelvis tydligt vilken påverkan avsaknaden av effektiv bevattning i vissa områden kan ha på skörderesultatet. FOTO: Fredrik Stork

    Gör styrfiler

    Datan, som i det här fallet samlas in av potatissättaren, bevattningssystemet, potatisupptagaren och skördetröskan, bildar varsitt informationslager i det insticksprogram, Geodatafarm.com, som Axel Hörteborn har utvecklat till kartprogrammet Qgis.

    När ATL besöker Hörtegården har redan flera användare runt om i världen laddat ner och testat hans programvara. Bland konkurrenterna tar tjänsten främst hem poäng på att den är gratis och enkelt uppbyggd, samtidigt som all data stannar på gården.

    Qgis är i sin tur ett avancerat gratisprogram där användaren enkelt kan lägga olika informationslager på varandra. Men tack vare Axel Hörteborns plugin kan användaren också synliggöra informationen på ett sätt som gör att man som lantbrukare lättare kan sätta sig in informationen. Bland annat genom att färgsättningen på informationen överensstämmer med de signalfärger som man är van vid, som att hög skörd är grönt och låg skörd är rött.

    Dessutom kan man enkelt ta fram diagram och skriva ut styrfiler till traktorn baserat på de ekvationer som man vill jobba med.

     Axel Hörteborn, som är utvecklaren bakom Geodatafarm.com, har tillbringat nästan varje jobbresa mellan Varberg och Göteborg åt att utveckla sitt program. På fritiden hjälper han även sin pappa med att utveckla potatisodlingen.
    Axel Hörteborn, som är utvecklaren bakom Geodatafarm.com, har tillbringat nästan varje jobbresa mellan Varberg och Göteborg åt att utveckla sitt program. På fritiden hjälper han även sin pappa med att utveckla potatisodlingen. FOTO: Fredrik Stork

    ”Vattnet avgörande”

    I en tid då mycket av produktutvecklingen inom lantbruket handlar om precisionsodling är det fortfarande få som har kommit lika långt som Hörtegården.

    Redan efter en första analys fick Anders Andersson en mycket tydlig bild över vilka områden som måste förbättras.

    – Det första vi såg 2014 var vattenfaktorn, som är tiofaldigt, minst, mer betydelsefull än alla andra åtgärder som man lägger ner, och där både för lite och för mycket vatten stjälper, säger Anders Andersson.

    Bland annat identifierades områden, inklämda mellan boningshus, där avkastningen blev lägre på grund av att bevattningsmaskinerna inte nådde hela området.

    Men försöken stannar inte där. I sin jakt på högre skördar undersöker gården även hur faktorer som sättavstånd, jordmån och sortval påverkar resultatet, liksom om utsädet är egenodlat eller inköpt. Genom att optimera bevattningen, dräneringen och andra faktorer tror Anders Andersson på sikt att han kan öka avkastningen från fälten med upp till 20 procent.

     Bevattningsmaskinerna är tillsammans med sättaren och upplockaren centrala i gårdens precisionsodlingsarbete. Insamlingen styrs i det här fallet genom att bevattningsmaskinerna är utrustade med gps.
    Bevattningsmaskinerna är tillsammans med sättaren och upplockaren centrala i gårdens precisionsodlingsarbete. Insamlingen styrs i det här fallet genom att bevattningsmaskinerna är utrustade med gps. FOTO: Fredrik Stork

    Minska miljöbelastningen

    Trots att Axel Hörteborn i stort sett har använt varje tågresa mellan hemmet i Varberg och jobbet i Göteborg åt att utveckla sitt program har han ingen längtan att tjäna pengar på sin programvara. Drivkraften är i stället att bidra med värdefulla insikter till lantbruket, som kan öka skördarna och minska miljöbelastningen genom effektivare gödselanvändning.

    – Därför vill jag också att alla ska ha tillgång till det. Men jag gör det också för att jag tycker att det är roligt, säger han.

     Det kan bli trångt i gårdens potatislager framöver. Målet för Anders Andersson och Axel Hörteborn är på sikt att öka avkastningen från fälten med upp till 20 procent genom att effektivisera precisionsodlingen.
    Det kan bli trångt i gårdens potatislager framöver. Målet för Anders Andersson och Axel Hörteborn är på sikt att öka avkastningen från fälten med upp till 20 procent genom att effektivisera precisionsodlingen. FOTO: Fredrik Stork

    Hypoteser och slutsatser

    Hörtegården jobbar med ett antal hypoteser och slutsatser i sin precisionsodling.

    • En av de viktigaste hypoteserna är att det, precis som för spannmål, krävs mer utsäde på styvare jord för att stimulera många knölar av säljbar storlek. Här tolkar gården resultatet som att det lönar sig att sätta tätare på styvare jord för att få större skörd, vilket också är den internationella tesen. Samtidigt kan knölar sparas på den lättare jorden, som ändå kommer att få tillräcklig avkastning.

    • Resultaten visar på en betydligt lägre avkastning i områden som bevattnas med kanoner som måste jobba med och mot vinden. Här är ramperna att föredra.

    • Nyckeldatan gör det enklare att räkna på investeringar, som dräneringsåtgärder, i stället för att gå på magkänslan. Men datan ger också värdefull kunskap om hur sortval och olika sorters utsäde påverka skörden. På sikt vill gården även kartlägga utsädesstorlekens påverkan genom bildanalys, samt kartlägga nederbörd och markfukt.

    • I spannmålsodlingen kan andra faktorer, som eftersatt dränering, ha större påverkan på skörderesultatet.

    • Tipset till andra är att inte hänga upp sig på absoluta tal, utan att hellre studera de variationer som kartorna visar och fundera över förbättringsåtgärder.

    Fakta: Geodatafarm.com

    Geodatafarm.com är en öppen plattform där vem som helst kan lägga in data om sin gård i form av csv-filer. Plattformen gör det bland annat möjligt att jämföra hur olika typer av data, som lerhalten och vattenmängden, påverkar skörden.

    Nytt för i år ett stöd för tröskdata. Programmet är skrivet på svenska, tyska och engelska, och med enklare guider.

    Huvudprogrammet Qgis används i dag av allt från myndigheter till företag och privatpersoner för att behandla olika typer av kartdata, och har exempelvis använts av ATL för att kartlägga allt från vildsvinsplågan till hur många lantbrukare som bor i områden med lågt grundvatten. Qgis bygger på öppen källkod och är liksom Geodatafarm.com gratis att använda.

    Hörtegården AB

    Areal: 170 hektar inklusive arrenden, varav 35 hektar potatis.

    Omsättning: 5,5-8 miljoner kronor. Matpotatisen står för stora delar av variationen.

    Vinst: Pendlar mellan 0-1,5 miljoner kronor, och här kommer kommande bokslut framför allt att lyftas av prisbilden, samt avsaknaden av fasta kontrakt.

    Växtföljd: Femårig med potatis, höstspannmål, raps, höstvete, sockerbetor och ibland lök.

    Anställda: 3 helårsanställda.

    Investeringsplan: Över en miljon kronor om året, där traktorerna traditionellt tillhör de dyraste. Planen är att satsa mer på dränering kommande år.

    Maskinpark: En överkapacitet, som hänger samman med att parken också används för entreprenadarbeten och i samverkan med granngården. Kör Fendt och Valtra, AVR-potatisupptagare, Structural-sättare, Rosenqvists bevattningsmaskiner, stensträngläggare som också går hos många av grannarna, femskärig Kvernelandplog och en sex meter bred såmaskin som delas med grannen.

    Relaterade artiklar

    Till toppen