Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 november

    Mer positiva tongångar i lantbrukspanel

    Andelen lantbrukare med en positiv känsla för sin roll i samhället växer. Det visar den senaste lantbrukspanelen.

     Andelen lantbrukare med en positiv syn på sin roll växer visar Landshypoteks senaste lantbrukarpanel.
    Andelen lantbrukare med en positiv syn på sin roll växer visar Landshypoteks senaste lantbrukarpanel. FOTO: Mostphotos

    Coronautbrottet har satt press på samhället. Men också tydliggjort lantbrukets nyckelroll för livsmedelsförsörjningen, vilket i sin tur kan ha bidragit till en växande positiv känsla bland de lantbrukare som deltagit i Landshypoteks lantbrukspanel. Att 2020 blev ett förhållandevis bra skördeår är en annan positivt bidragande faktor som lyfts fram.

    I den senaste undersökningen, som gjordes våren 2020, uppgav 20 procent av de svarande att de hade en i alla fall delvis negativ känsla till sin roll som lantbrukare. Nu är andelen nere på 15 procent.

    Panelen består av drygt hundra av Sveriges största lantbruksföretagare. Färre krångliga regler är det som flest av dem, 33 procent, menar skulle göra tillvaron lättare. Tryggare inkomster kommer på andra plats med 28 procent.

    Det ohotat största orosmomentet för deltagarna i panelen är att det ska bli inskränkningar i ägande- och nyttjanderätten av marken. 43 procent rankar det som största problemet. På andra plats kommer oro för gårdens ekonomi med 16 procent.

    Tittar man tio år framåt tror 55 procent av lantbrukarna i panelen att de brukar en större areal än i dag, och 42 procent tror att digitaliseringen ökat. 31 procent tror att någon annan tagit över deras verksamhet vid det laget.

    Många tror på optimering

    Ett bra sätt att stärka ekonomin är, enligt 64 procent av de svarande, att optimera utnyttjandet av de maskiner och byggnader man redan har. 45 procent tror på att minska kostnaderna och 15 procent på att expandera ytterligare.

    De investeringar som ligger närmast till hands för panelens deltagare är byggnadsrenoveringar, 52 procent, dikningsprojekt, 46 procent, och på tredje plats nya maskiner med 40 procent. Nästan lika många, 39 procent, tror på köp av mer jordbruksmark. Syftet med investeringarna är att i första hand få en rationellare drift (76 procent), att öka produktionen (56 procent) och i tredje hand att skapa en bättre arbetsmiljö (36 procent).

    Men i undersökningen har man också tagit en titt i backspegeln. Den största skillnaden jämfört med för tio år sedan är att svenskproducerat alternativt närodlat blivit mer populärt hos konsumenterna, menar panelen. Samtidigt anser 37 procent att konkurrensen ökat och marginalerna minskat och nästan lika många, 35 procent, att det blivit vanligare med extremväder.

    Undersökningen varken är eller gör anspråk på att vara statistiskt säkerställd, men vill ge en bild av stämnings- och känsloläget inom lantbruket, poängterar Landshypotek i sin sammanfattning.

    Lantbrukspanelen

    Underlag till rapporten har samlats in via enkät och intervjuer genomförda under hösten 2020. Enkäten ställs återkommande till över 100 större lantbruksföretagare i Sverige, som ingår i Landshypotek Banks lantbrukspanel.

    Deltagarna tillfrågas om vad de tycker, tänker och känner kring aktuella branschfrågor och hur det är att vara företagare inom de gröna näringarna.

    Relaterade artiklar

    Till toppen