Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 april

    Tror på mjölken – har ökat från 22 till 120 kor

    Laxbacken.

    Pellbrant Farming i Robertsfors har investerat 13 miljoner kronor i en ny ladugård med två mjölkrobotar och plats för 140 mjölkkor.

    – Det här blir ett bättre liv både för korna och oss, säger Jonas Pellbrant.

     Per-Olof Pellbrant, Linda Långström och Jonas Pellbrant i nya ladugården.
    Per-Olof Pellbrant, Linda Långström och Jonas Pellbrant i nya ladugården. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Den 1 600 kvadratmeter stora, röda byggnaden dominerar landskapet i Laxbacken vid E4:an fem mil norr om Umeå. Ladugården togs i drift i november förra året och snart är man i full produktion.

    – I dag har vi 120 mjölkkor. Totalt ryms det 140 kor i ladugården, säger Jonas Pellbrant.

    Inne i den luftiga och ljusa byggnaden går korna fritt omkring, lägger sig i valfritt bås eller ställer sig i kö till de två mjölkrobotarna.

     Mjölkning i robot.
    Mjölkning i robot. FOTO: Ann-Katrin Öhman
     Kö till mjölkning i robot.
    Kö till mjölkning i robot. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    – Det är fantastiskt vad fort det gick för dem att vänja sig vid systemet med robotar. Man märker att de gillar att få bli mjölkade när de vill. Som tur är fick vi hjälp av Jonas syster Malin som driver stora jordbruk i Skaraborg med att sätta i gång robotarna, säger Linda Långström.

    Hon är sambo med Jonas Pellbrant och arbetar på gården tillsammans med honom och sin svärfar Per-Olof Pellbrant, som tog över gården efter sina föräldrar 1999 och successivt ökade antalet mjölkkor från 22 till 56.

     Jonas Pellbrant och Linda Långström.
    Jonas Pellbrant och Linda Långström. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    – När sedan Jonas och Linda blev intresserade av att arbeta här insåg vi att vi måste göra en modernisering. Korna stod uppbundna och våra redskap började bli för gamla. När mjölkpriserna bara sjönk 2013 och 2014 pausades våra planer, men 2019 fick vi banken med oss och kunde sjösätta projektet och i slutet av förra året stod ladugården klar, berättar Per-Olof Pellbrant.

     Per-Olof Pellbrant.
    Per-Olof Pellbrant. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Fastighetsaffärer bidrog till finansieringen

    Den har kostat 13 miljoner kronor. Tre miljoner finansierades med investeringsstöd och två miljoner med fastighetsaffärer.

    – Jag hade köpt på mig några hus i byn och hyrt ut dem. Jag sålde två av dem för att få loss pengar till ladugården, säger Per-Olof Pellbrant.

    Resterande åtta miljoner kronor finansierades med banklån.

    – Det kommer ta tid att räkna hem investeringen. Men vi gjorde det här för att Jonas och Linda skulle kunna få en vettig arbetssituation. Nu räcker det att de går ut sju på morgonen till ladugården och klockan fem på eftermiddagen är jobbet avslutat.

     Kor i nya ladugården.
    Kor i nya ladugården. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Med tanke på att de har två barn, fyra och sex år gamla, tycker Jonas Pellbrant och Linda Långström att det känns jättebra att hela familjen kan sitta samlad och äta middag.

    – Sedan måste vi givetvis ha en viss övervakning av att allt fungerar, men jobbet i ladugården har blivit mycket smidigare. Vi kör till exempel ut fodret med traktor och foderblandare. Det handlar mer om att ha en övergripande koll att vi har rätt mix av foder och att korna mjölkar som de ska, säger Jonas Pellbrant.

     Per-Olof och Jonas Pellbrant och Linda Långström framför nya ladugården.
    Per-Olof och Jonas Pellbrant och Linda Långström framför nya ladugården. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    I gödselgången åker två stora röda skraprobotar omkring och sprutar vatten så att allt ser rent och snyggt ut.

     Skraprobot.
    Skraprobot. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Trots att Robertsfors ligger långt upp längs Norrlandskusten är kommunen den femte kotätaste i Sverige. Kanske har det att göra med att kommunen ligger i ”Ostriket”, nära Burträsk mejeri där den berömda Västerbottensosten tillverkas. Bara ett stenkast från Laxbacken står världens två högsta osthyvlar i stål längs E4:an.

    – Det är roligt att Västerbottensosten har blivit en sådan framgångssaga. Kanske det är därför många bönder vågar satsa här, säger Jonas Pellbrant.

     Ostriket. Världens två högsta osthyvlar.
    Ostriket. Världens två högsta osthyvlar. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Pellbrant Farming

    Bolagsform: Enskild firma.

    Ägare: Per-Olof Pellbrant. Sonen Jonas Pellbrant och hans sambo Linda Långström kommer att ta över företaget i framtiden.

    Verksamhet: Mjölkproduktion.

    Antal anställda: Jonas Pellbrant och Linda Långström och ytterligare en man som kommer och arbetar med underhåll på gården några dagar i månaden.

    Omsättning: ”Vi invigde den nya ladugården den 5 november 2020 så vi vet inte än var vi kommer att hamna.”

    Resultat: ”Samma sak där.”

    Areal: 220 hektar används till bete och vallodling, på ytterligare 60 hektar odlas korn.

    Antal djur: Hittills 120 mjölkkor och 100 kvigor och ungdjur, men den nya ladugården är byggd för 140 mjölkkor och snart beräknar man vara i full produktion.

    Maskinpark: Två mjölkrobotar, en skraprobot, en foderblandare, tre traktorer och en höbalspress. En slåttermaskin och en gödselspridare används också på entreprenad.

    Storlek på investeringen: Den nya ladugården kostade 13 miljoner kronor. Tre miljoner av dem finansierades med investeringsstöd och två miljoner av att Per-Olof Pellbrant kunde sälja av några fastigheter. Resterade åtta miljoner kronor är lån.

    Kalkyl vid investering: Varje ko beräknas ge 35 kilo mjölk per dag. Med 140 mjölkkor ger det en intäkt på cirka 500 000 kronor i månaden vid ett mjölkpris på 3,40 kronor kilot. Det räcker för att betala räntor och amorteringar och löner till Per-Olof, Jonas och Linda. ”Men det kommer att dröja många år innan lånet är avbetalt.”

    Så jobbar vi med hållbarhet: ”Allt på gården går i ett kretslopp. Vi hoppas bli mer självförsörjande på gödsel nu när vi kan använda flytgödsel till vallodlingen. Vi odlar all vall och korn till djuren och är också självförsörjande på halm. När vi har anlitat entreprenörer till ladugårdsbygget har vi så långt det är möjligt använt oss av lokala företag, även om Borga från Skara stod för själva byggnaden.”

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen