Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 januari

    Påverkan under radarn i EU-parlamentet

    Det finns många sätt att påverka EU-parlamentariker. ATL har tittat närmare på ett av de mindre kända: De tvärpolitiska grupperna.

     EU-parlamentet i Strasbourg. Många av EU-parlamentarikerna ingår i tvärpolitiska grupper som både kan ledas av, och få finansiering ifrån, intresseorganisationer.
    EU-parlamentet i Strasbourg. Många av EU-parlamentarikerna ingår i tvärpolitiska grupper som både kan ledas av, och få finansiering ifrån, intresseorganisationer. FOTO: FREDRIK PERSSON / TT

    ATL skriver ofta om EU-parlamentets officiella forum. Utskotten där alla beslut bereds och plenumsessionerna där hela EU-parlamentet röstar. Arbetet kan följas i en lång rad av dokument. Det skrivs protokoll och närvaro och röster registreras.

    Sedan finns det andra mötesplatser för de folkvalda och de som vill påverka dem. De tvärpolitiska grupperna är en hybrid, mellan informella kontakter som inte noteras någonstans och de formella beslutsrummen. Grupperna verkar inom parlamentet och medlemmarna är parlamentariker, men de kan ledas av, och få finansiering ifrån, intresseorganisationer.

    De flesta av de svenska parlamentarikerna är med i minst en sådan grupp.

    För Jörgen Warborn (M) är möjligheten att övertyga kollegor som han annars inte nått den stora nyttan med en tvärpolitisk grupp.

    – Man kan samla partiöverskridande engagemang, säger moderaten som främst engagerar sig i gruppen för små och medelstora företag.

     ”Det kan aldrig vara fel att ha dialog och få input från andra håll. Vårt jobb som politiker är att väga olika intressen mot varandra. Jag tycker väl oftast inte att jag och mina kollegor är så naiva att vi rakt av sväljer vad olika intresseorganisationer tycker att vi ska ta”, säger Jörgen Warborn (M).
    ”Det kan aldrig vara fel att ha dialog och få input från andra håll. Vårt jobb som politiker är att väga olika intressen mot varandra. Jag tycker väl oftast inte att jag och mina kollegor är så naiva att vi rakt av sväljer vad olika intresseorganisationer tycker att vi ska ta”, säger Jörgen Warborn (M). FOTO: Riksdagen

    Hjälp med röstning

    Det finns regler för hur grupperna formas, men vad de ska göra är löst definierat. Variationen är stor i hur de fungerar och hur nära koppling de har till organisationer utanför parlamentet. Att diskutera frågor som är för smala för att ha ett eget utskott och samtidigt sträcker sig över flera utskotts ansvarsområden är en poäng med grupperna som flera av de ATL talat med nämner.

    Malin Björk (V) är med i gruppen för djurs välbefinnande och djurskydd, vars sekretariat drivs av Eurogroup for animals, en paraplyorganisation där bland andra Djurens Rätt är medlemmar. De tvärpolitiska grupperna får inte träffas när EU-parlamentet röstar. Men det betyder inte att parlamentarikerna inte kan få hjälp när det är dags för omröstning.

    I oktober behandlade parlamentet Cap-reformen och parlamentarikerna hade hundratals ändringsförslag att ta ställning till. För enskilda parlamentariker, särskilt om de inte sitter i det beredande utskottet, är det hart när omöjligt att hålla reda på allt. Djurskyddsgruppen skickade meddelanden till sina medlemmar om förslag med relevans för deras intresseområde.

    – Då kan man räkna med att man inte missar ett ändringsförslag, säger Malin Björk.

     ”Det viktigaste är ju att det i omröstningar, till syvende og sidst, är jag som är ansvarig för om jag trycker ja eller nej eller avstår”, Malin Björk (V), kandidat till EU-parlamentet.
    ”Det viktigaste är ju att det i omröstningar, till syvende og sidst, är jag som är ansvarig för om jag trycker ja eller nej eller avstår”, Malin Björk (V), kandidat till EU-parlamentet. FOTO: Agnes Stuber

    Kontakter med intressegrupper är en del av en politikers arbete, och flera parlamentariker ATL talat med påpekar att de tvärpolitiska grupperna är förhållandevis öppna och reglerade. Medlemslistorna måste till exempel publiceras på EU-parlamentets hemsida.

    Men listorna är bristfälliga. En del parlamentariker står som medlemmar fast de inte har några planer på att aktivera sig i gruppen, och andra är aktiva i grupper de inte officiellt är medlemmar i.

    Källkritik krävs

    Gör de tvärpolitiska grupperna någon skillnad? Malin Björk menar att det tillfälliga utskottet om djurtransporter inte hade bildats om det inte varit för arbete som gjorts i djurskyddsgruppen. Jytte Guteland (S) vill varken överdriva eller underskatta gruppernas inflytande. Hon konstaterar att gruppen för Västsahara, där hon är engagerad för andra mandatperioden, inte lyckades ändra ett handelsavtal mellan EU och Marocko.

    – Jag tror ändå det spelade roll för demokratin att det var debatter om just den frågan i parlamentet, säger Jytte Guteland.

     ”Jag tror att de flesta gruppordföranden strävar efter att det ska vara balans, att det inte bara är en part som hörs, säger Jytte Guteland (S).
    ”Jag tror att de flesta gruppordföranden strävar efter att det ska vara balans, att det inte bara är en part som hörs, säger Jytte Guteland (S). FOTO: Juha ROININEN / EUP-IMAGES

    Alice Bah Kuhnke (MP) är med i gruppen för den nya gröna given där man jobbar med förslag om hur textilbranschen ska bli mer hållbar. Tanken är att de ska utgöra underlag till ärenden som kommer in i EU-parlamentets riktiga finrum, utskotten, i det här fallet Miljöutskottet. Där sitter inte Alice Bah Kuhnke själv, och hon råder alla som nås av material från en tvärpolitisk grupp att utöva källkritik.

    – En av de första frågorna man ska ställa sig är ”Vem är avsändaren?”, säger hon.

     ”Själva idén, att vi har tvärpolitiska arenor, där vi möts och stöts och blöts, det tror jag i grunden är av godo”, säger Alice Bah Kuhnke (MP), kandidat till EU-parlamentet.
    ”Själva idén, att vi har tvärpolitiska arenor, där vi möts och stöts och blöts, det tror jag i grunden är av godo”, säger Alice Bah Kuhnke (MP), kandidat till EU-parlamentet. FOTO: Miljöpartiet

    Tvärpolitiska grupper

    Grupperna bildas i början av varje mandatperiod. Varje partigrupp har ett begränsat antal röster att lägga på de grupper de vill se bildade och det krävs stöd från minst tre partigrupper för framgång.

    Denna mandatperiod finns det 27 tvärpolitiska grupper. Deras medlemslistor och ordförandens förklaring om gruppen får något stöd utifrån, i form av pengar, personal eller utrustning, är offentliga.

    En tvärpolitisk grupp kan inte uttala sig å EU-parlamentets vägnar och får inte i sin verksamhet ge sken av att den sysslar med officiell parlamentsverksamhet.

    Svenskar i tvärpolitiska grupper

    Den tvärpolitiska gruppen för hbti-frågor är den populäraste bland svenska parlamentariker, där är 9 av 21 svenskar med på medlemslistan. I sex av grupperna finns det inga svenskar, enligt medlemslistorna.

    LÄS OCKSÅ: Grupperna viktiga för lobbyister

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen