Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 maj

    På jakt efter optimal såtidpunkt

    Borgeby.

    Just nu pågår ett försök i Skåne där målet är att hitta den optimala tidpunkten för sådd av olika sorters sockerbetor.

    Stocklöpare i sockerbetor kan ge fröer som bildar vildbetor under många år. Det kan göra det svårt att odla sockerbetor på den marken under lång tid och därför vill man ha så få stocklöpare som möjligt.

    Nu har Nordic Beet Research (NBR) ett försök som pågår i Borgeby, där man ska se hur såtidpunkten för olika sorters sockerbetor påverkar stocklöpningen.

    – Det kommer att ge ett svar på vilka sorter som är lämpade att så tidigt och vilka sorter man ska vara försiktig med att så tidigt, säger växtodlingsrådgivaren Anders Bauer på HIR Skåne där försöket görs.

     Försök. I NBR:s försök har sockerbetor såtts med några veckors mellanrum från slutet av februari in i april.
    Försök. I NBR:s försök har sockerbetor såtts med några veckors mellanrum från slutet av februari in i april. FOTO: Hans Dahlgren

    I de olika parcellerna i försöket finns olika sorter, som har såtts vid olika tidpunkter. De första såddes redan i slutet av februari. Sedan fortsatte de att så med någon veckas mellanrum ända in i april.

    Betan är egentligen en tvåårig växt som sätter frön under det andra året. Det som triggar stocklöpningen är temperaturen.

    – Har det varit tillräckligt många dagar eller timmar med låg temperatur kan betan få för sig att det har varit vinter och då sätta en fröstock för att reproducera sig.

     Uppkomst. Det var en trög start för betodlingen på vissa håll på grund av torka efter sådd.
    Uppkomst. Det var en trög start för betodlingen på vissa håll på grund av torka efter sådd. FOTO: Hans Dahlgren

    Olika sorter har olika benägenhet att stocklöpa och nu ska NBR alltså se vilken påverkan såtidpunkten har. Men vädret under våren är naturligtvis också en faktor som har stor inverkan.

    – NBR kommer att räkna hur mycket stocklöpare det blir på respektive sort, och det är ett väldigt bra beslutsunderlag för lantbrukaren.

    Anders Bauer har kontakt med många odlare. Det som har präglat den här våren är att uppkomsten på betorna har varit väldigt varierad. Precis när sådden kom igång inleddes också en flera veckor lång torka, som förstärktes av den milda vintern.

    – Det var svårt att få en bra struktur när man harvade. Strukturen var rätt så grov, vilket gjort att jorden torkat ut snabbt.

     Resultatet kommer att utmynna i rekommendationer för när olika sorter ska sås. ”Det är ett väldigt bra beslutsunderlag för lantbrukaren”, säger Anders Bauer.
    Resultatet kommer att utmynna i rekommendationer för när olika sorter ska sås. ”Det är ett väldigt bra beslutsunderlag för lantbrukaren”, säger Anders Bauer. FOTO: Hans Dahlgren

    Bristen på vatten på vissa ställen har gjort att fröna där har haft svårt att gro.

    – Det är väldiga variationer mellan fält och även inom fält.

    Under valborgshelgen kom det ganska bra med regn i de områden som Anders Bauer rört sig i. Nu tror han att det är tillräckligt med fukt för att allt ska kunna gro, men den sena uppkomsten kan påverka i slutänden.

    – Har man betor som inte gror förrän i slutet av april eller början av maj så kommer det per automatik att ge en lägre avkastning, säger Anders Bauer.

    En annan utmaning är ogräsbekämpningen. Genom den tidigare torkan grodde ju inte heller de ogräsfrön som fanns och de första bekämpningarna blev mindre effektiva. Därför kan det i vissa fall behövas fler överfarter med sprutan i år.

    – Om man är van att göra tre ogräsbekämpningar kan det hända att man åker på att göra fyra ogräsbekämpningar för att bemästra ogräsen.

     Anders Bauer, HIR Skåne.
    Anders Bauer, HIR Skåne. FOTO: Hans Dahlgren

    Vernalisering

    Vernalisering är den process som en planta, eller till och med ett frö, behöver för att uppfatta att det varit vinter. Den sker när plantan utsätts för kyla under en viss tidsperiod som ackumuleras i plantans ”minne”.

    Om tillräckligt lång tid löper med låga temperaturer tror plantan att det varit vinter och kan ge signal om att sätta en fröstock. Därför är risken för stocklöpning större ju tidigare sådden sker.

    Samtidigt är avkastningen för sockerbetor till stor del beroende på hur lång växtsäsongen blir, så de flesta odlare vill så så tidigt som möjligt.

    Även sådjupet påverkar. Vernalisationen går snabbare ju längre ner i jorden fröet ligger, där temperaturen tar lite längre tid att stiga när solen lyser.

    Källa: HIR Skåne/NBR

    Relaterade artiklar

    Till toppen