Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 april

    Oväntat starkt stöd för jordbruksfond i pandemitider

    Sverige tillhör de länder som ökat sitt bidrag för att hjälpa småbönder att utvecklas.

     Innan Marie Haga fick jobb på Ifad var hon vd för Global Crop Diversity Trust som finansierar grödgenbanker över hela världen.
    Innan Marie Haga fick jobb på Ifad var hon vd för Global Crop Diversity Trust som finansierar grödgenbanker över hela världen. FOTO: Cristian Gennari/Ifad

    Det var nervöst när Ifad, en FN-fond för jordbruksutveckling, skulle gå igenom hur mycket pengar de fått in under pandemiåret 2020. Samtidigt som de fattiga småbrukare som är fondens mottagare drabbats dubbelt av stängda marknader och dålig tillgång på sjukvård såg de rika givarländerna hur deras ekonomier tvärbromsade. Marie Haga, fondens biträdande vicepresident, har en lång karriär bakom sig som diplomat, politiker och tjänsteman på internationell nivå, så hon vet vilka prioriteringar som brukar göras när nationer ska dra in svångremmen.

    – Men vi har haft rekordhög kapitalpåfyllning, konstaterar norskan, fortfarande lite förvånad när ATL intervjuar henne i mitten av mars.

    Hon förklarar det med att pandemin lett till en ökad förståelse inte bara för hur viktigt jordbruket är, utan även hur sårbart det är som en länk i kedjan från jord till bord. När länder av smittskyddsskäl stängde i stort sett all kommersiell verksamhet blev det svårt för lantbrukare att få tag på insatsvaror och att själva nå ut med sina varor. Att hjälpa bönder att få tag på utsäde och gödning, och att uppmärksamma regeringar på att det är viktigt att inte bryta livsmedelskedjan, även i pandemitider, har varit viktigt för Ifad det gångna året.

    Sverige är ett av de länder som ökat sitt bidrag till fonden, med 60 procent till 800 miljoner kronor under åren 2022 till 2024. Pengarna går till Ifads grundverksamhet, utan några specifika krav på vad de ska användas till. Sverige har enligt Marie Haga ett stort inflytande över den övergripande verksamhetsinriktningen, vilket kan minska behovet att villkora bidraget. Sverige har drivit satsningar på kvinnor och unga, och ökat fokus på åtgärder kring klimat och biologisk mångfald.

    – Våra insatser kring biologisk mångfald kommer att bli mycket större framöver, och det är inte minst tack vare Sverige.

    Vill satsa på småbrukare

    Även om nettoeffekten av pandemin förstås är förödande har den haft några positiva bieffekter. En är den ökade medvetenheten om hur viktigt jordbruket är, en annan att utvecklingen och anammandet av digitala verktyg har tagit stora kliv framåt. Det gäller småbönder söder om Sahara likväl som distansarbetande tjänstemän i Sverige. När fysiska kontakter med rådgivare och marknader blir omöjliga kan appar i telefonen bistå med information om väder och priser och råd i praktiska jordbruksfrågor.

    Marie Haga anser att den rika världen gör sig själv en tjänst om den satsar på småbrukare. Med lite stöd kan de öka den globala matproduktionen, och bidra inte bara till den egna försörjningen, utan även till en mer varierad kosthållning och en bättre miljö.

    – Många småbönder producerar från början ganska varierat och många av dem har också klimatmässigt bra produktion, säger Marie Haga.

    Ifad

    Den internationella fonden för jordbruksutveckling är ett FN-organ som fokuserar på att stärka människor på landsbygden, främst genom olika typer av stöd till småbrukare. Sedan 1978 har fonden fördelat ungefär 194 miljarder kronor. Uppskattningsvis 40 procent av världens befolkning lever på landsbygden i utvecklingsländer. Av de människor som lever i extrem fattigdom bor 80 procent på landsbygden.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen