Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 juni

    Oro för övertro på kolinlagring i jordbruket

    Scenarier som överskattar potentialen att binda kol i lantbruket kan minska fokus på mer effektiva klimatåtgärder, varnar forskare på webbinarium anordnat av World Resources Institute.

     'Conservation agriculture' med minimerad jordbearbetning, direktsådd och mellangrödor ger många fördelar, framför allt att jorden klarar mer extrema väderförhållanden.
    'Conservation agriculture' med minimerad jordbearbetning, direktsådd och mellangrödor ger många fördelar, framför allt att jorden klarar mer extrema väderförhållanden. FOTO: Hans Dahlgren

    Regenerativt lantbruk eller conservation agriculture är hett bland både beslutsfattare och livsmedelsindustrier världen över, och förespråkas ofta för att öka kolinlagringen och minska jordbrukets klimatpåverkan.

    Dessa odlingskoncept bör gynnas, enligt David Powlson, som presenterades som en av världens ledande markforskare på WRI:s webbinarium i förra veckan.

    Lagrar kol i marken

    I dag är han verksam på forskningsinstitutet Rothamsted Research i Storbritannien.

    Åtgärder som ökar mullhalten och förbättrar jordhälsan har ett stort värde i sig själva, påpekar han. Inte minst eftersom det förbättrar jordens möjlighet att klara mer extrema väderförhållanden som följer av klimatförändringar. De bidrar också till att lagra in mer kol i marken, påpekar han.

    ”Skogsskövling måste hindras”

    – Men om vi överdriver effekterna av kolinlagringen är jag orolig för att det leder till ett minskat tryck på våra politiker och beslutsfattare att dra ner utsläppen på andra ställen, säger David Powlson.

    Han lyfte fram att det finns ungefär dubbelt så mycket kol lagrat i organiskt material till en meters djup i marken, jämfört med kol i form av koldioxid i atmosfären. Relationen visar vikten av att kolet i marken inte får gå förlorat och betydande andelar av detta finns i torvmarker, våtmarker, naturliga savanner och i skogar.

    – Så vi måste göra absolut allt vad vi kan för att förhindra skogsskövling och ytterligare dränering av våtmarker och torvmarker, säger han.

    Pekar på risker

    Det finns många väldokumenterade åtgärder som ökar mullhalten i jordbruksmark, som att exempelvis använda mellangrödor, minimera jordbearbetningen, öka skördarna, bruka ner skörderester, använda stallgödsel och ha mer vall i växtföljden, påpekar han.

    Men effekterna av åtgärderna när det gäller kolinlagring riskerar att överskattas och det finns tydliga begränsningar. Eftersom exempelvis all stallgödsel i princip tillförs jordbruksmark redan i dag, handlar denna åtgärd snarare om att flytta stallgödsel mellan olika marker vilket är bra ur många aspekter men inte för att öka kolinlagringen totalt sett. Om samma mängd spannmål ska produceras och mer vall läggs in i spannmålsdominerade växtföljder måste spannmålen produceras på en annan areal.

    – Kolinlagring i marken är inte ett alternativ till att reducera koldioxidutsläppen utan en möjlighet som inte ska förringas men heller inte överdrivas, vilket jag ofta tycker att det görs, säger David Powlson.

    Ingen universallösning

    För att minska jordbrukets negativa klimatpåverkan lyftes en palett av olika åtgärder fram under webbinariet. Det var exempelvis att minska matsvinnet, förändra kost, att utnyttja den befintliga jordbruksmarken mer intensivt med höjda skördenivåer, samt att öka produktiviteten i betesmarker och förbättra kväveeffektivitet i lantbruket.

    – Det finns ingen universallösning. Om vi ska ha en chans att klara oss under 2-graders- eller 1,5-gradersmålet med 10 miljarder människor 2050, måste världen göra allt det här och ha väldigt höga ambitioner, säger Richard Waite, forskare på WRI.

     Richard Waite, forskare på den globala forskningsorganisationen WRI – World Resources Institute – var en av föreläsarna på webbinariet.
    Richard Waite, forskare på den globala forskningsorganisationen WRI – World Resources Institute – var en av föreläsarna på webbinariet. FOTO: Pressbild

    World Resources Institute (WRI)

    En global forskningsorganisation som sträcker sig över mer än 50 länder och fokuserar på miljö och utvecklingsfrågor när det gäller klimat, energi, livsmedel, skog, vatten, städer, och transport.

    Källa: FN

    ‘Conservation agriculture’

    I ‘conservation agriculture’ finns det tre grundprinciper: permanent växtlighet, minimal jordbearbetning och en varierad växtföljd. Enligt FNs jordbruksorgan FAO ska mindre än 25 procent av markytan påverkas av bearbetning, och direktsådd är en grundpelare. I regenerativt lantbruk inkluderas ofta idisslare och en speciell betesdrift för att efterlikna naturliga ekosystem.

    Relaterade artiklar

    Till toppen