Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 september

    Sverige har långt kvar till lammtaket

    Det ljusnar i lammbranschen. Efterfrågan är stark och marknaden långt ifrån mättad. Men även om besättningarna byggs upp igen efter torkan skapar årets många rovdjursattacker oro.

     Det råder optimism inom den svenska lammbranschen.
    Det råder optimism inom den svenska lammbranschen. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    Det var 1,5 år sedan sist. Men nu ringer lantbrukare till HK Scans lammchef Elisabeth Svensson och letar efter grupper av får som är till salu.

    – Det börjar kännas hoppfullt igen, säger hon.

     Elisabeth Svensson är lammchef vid HK Scan och hoppas att produktionen av svenskt lamm ska öka och ser flera positiva signaler.
    Elisabeth Svensson är lammchef vid HK Scan och hoppas att produktionen av svenskt lamm ska öka och ser flera positiva signaler. FOTO: INFAB

    Torkan 2018 hade förödande konsekvenser för lammproduktionen i Sverige. Men i år syns flera tecken på att det värsta är över. Priserna är fortsatt relativt höga och efterfrågan stor. Besättningarna börjar byggas upp igen och fårklipparna har fler tackor att jobba med, enligt Svenska Fåravelsförbundet.

    Sitter hemma och äter

    Hemmasittandet det första halvåret 2020 ökade också svenskarnas lammätande med nästan en tiondel, om än från låga nivåer. Men det var importerat lamm som fick fylla ut butikshyllorna, enligt Jordbruksverket. De svenska lammen är alldeles för få.

    Paul Robertson, inköpsdirektör på KLS Ugglarps, är både hoppfull och bekymrad:

    – Taket för svensk lammproduktion är far away, efterfrågan är jättestark. Men lammproduktionen har sjunkit med 25–30 procent. Många undrar varför den sjunker när den ökar på gris och nöt. Och så här är det nog: Lammproduktion är lätt att starta och därför lätt att lägga ner, säger han.

    Hela näringen jobbar hårt för att få fler tunga lamm till slakt. I år sjösattes projektet ”Koll på lammen” och lärdomar från satsningen Lammlyftet ska omsättas i praktiken. Scan subventionerade fler kraftfodersautomater och KLS Ugglarps slaktar numera lamm vid fler anläggningar än tidigare, till exempel.

    Fortsätter att backa

    Ändå visar Jordbruksverkets halvårsstatistik att produktionen fortsätter att backa. Men antalet tackor som slaktas minskar jämfört med i fjol och svagare slaktsiffror under delar av året handlar också om att fler har sparat sina tacklamm för egen rekrytering.

    – På gårdar med både får och nötkreatur var det ofta fåren man slutade med under torkan. Sedan tar det ju minst 18 månader innan man får slaktlamm igen om man börjar från början. Men vi tror att det går åt rätt håll nu, säger Theres Strand, ansvarig för branschfrågor vid Svenska Köttföretagen.

    Känslig verksamhet

    Men fårskötsel är ofta en sidoinkomst och känslig för störningar. I år har vargar rivit får i hagar från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Situationen gör Svenska Fåravelsförbundets ordförande Gudrun Haglund-Eriksson orolig och frustrerad:

    – När folk slutar med får är det ofta rovdjuren som fått bägaren att rinna över. Näringen måste få positiva signaler så att unga vågar ta över och satsa på lammproduktion.

    Råd som gör skillnad i lönsamheten

    Många använder sina vågar bara när slakten är bokad, då får man dålig utväxling på investeringen. Genom att väga lammen oftare kan du göra insatser i rätt tid, såsom tillskottsutfodra, ta träckprov eller besluta om avvänjning.

    En låg giva av kraft­foder räddar och stöttar betes­lamm. En giva om 1–3 hekto per lamm och dag har magisk effekt på hälsa, stabil tillväxt, klassning och slaktutbyte.

    Sätt ett datum när baggen ska ut från tackorna för att kunna planera lamning och fönster till slakt.

    Källa: Elisabeth Svensson, lammchef HK Scan

     Gudrun Haglund-Eriksson är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet som är en rikstäckande branschorganisation med 24 länsföreningar.
    Gudrun Haglund-Eriksson är ordförande för Svenska Fåravelsförbundet som är en rikstäckande branschorganisation med 24 länsföreningar. FOTO: Pia Gyllin

    3 utmaningar för lammnäringen enligt Jordbruksverket:

    En säsongsmässigt hög efterfrågan i Sverige, exempelvis till påsk, som inte matchas av svensk produktion.

    Otydliga skillnader i mervärden mellan importerat och svenskt får- och lammkött.

    Produktion av får och lamm är för många djur­ägare fortfarande en deltidssyssla, till exempel för att hålla gårdens betesmarker öppna.

    Källa: Jordbruksverket

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen