Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 oktober

    Ökad risk för snömögel i höstsådden

    Den ovanligt tidiga uppkomsten av höstsäd ökar risken för utvintringssvampar.

    Experter varnar för att frodiga bestånd skapar gynnsamma förhållanden för både snömögel och stråknäckare.

     Överfrodig höstsäd från fält söder om Skara. I täta bestånd som det här kan det skapas ett mikroklimat som gynnar utvintringssvampar, även utan snötäcke.
    Överfrodig höstsäd från fält söder om Skara. I täta bestånd som det här kan det skapas ett mikroklimat som gynnar utvintringssvampar, även utan snötäcke. FOTO: Elisabeth Thisner

    Årets tidiga skörd gjorde att sådden av höstsäd kom igång tidigt på många håll i landet.

    Frodiga bestånd ökar nu risken för svampangrepp i höstsådderna, främst i Mellansverige.

    – Har man sått tidigt får man vara medveten om riskerna, säger Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet Skaraborg.

    Det krävs inte ett långvarigt snötäcke för att utvintringssvamparna ska trivas.

    – I november kan det bli dimmigt och milt, då blir det ett mikroklimat runt plantorna som gör att du ändå kan få snömögel, säger Elisabeth Thisner.

     Den som har sått tidigt bör vara medveten om riskerna för angrepp av snömögel och stråknäckare menar Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Skaraborg.
    Den som har sått tidigt bör vara medveten om riskerna för angrepp av snömögel och stråknäckare menar Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Skaraborg. FOTO: Hushållningssällskapet Skaraborg

    Många riskfaktorer

    Riskfaktorerna är till vissa delar gemensamma för snömögel och stråknäckare: milt och fuktigt väder, tätt bestånd, skörderester av stråsäd på markytan och långvarigt snötäcke på otjälad mark.

    Men det finns också skillnader.

    – Snömögel kan spridas med utsädet, medan stråknäckaren måste finnas i marken och i skörderester, säger Lovisa Eriksson, Växtskyddscentralen Linköping, och fortsätter:

     Lovisa Eriksson, rådgivare, Växtskyddscentralen, Linköping.
    Lovisa Eriksson, rådgivare, Växtskyddscentralen, Linköping. FOTO: Växtskyddscentralen

    – Sedan är det framförallt snömögel som verkligen gynnas av längre snötäcken på otjälad mark.

    Minskad jordbearbetning ökar risken

    Stråknäckare går på höstvete, rågvete och råg medan snömögel drabbar alla sädesslag.

    Minskad jordbearbetning ökar risken och ge en tidigare start.

    Förebyggande broddbehandling kan göras efter en samlad bedömning av riskfaktorer på det aktuella fältet.

     Utvintringsskador orsakade av stråknäckare. Till höger minskad jordbearbetning, vilket ökar riskerna.
    Utvintringsskador orsakade av stråknäckare. Till höger minskad jordbearbetning, vilket ökar riskerna. FOTO: Växtskyddscentralen

    Behandlingen ska ske så sent som möjligt.

    – Man ska köra när grödan troligtvis har slutat växa, men innan det kommer ett snötäcke i vägen så att man inte kan spruta. Preparaten tål låga temperaturer, säger Elisabeth Thisner.

    Mindre risk i Skåne

    Rekommendationen är 0,3 kg Topsin WG per hektar på höstvete, råg och höstkorn, samt Sportak EW 1,0 liter per hektar på rågvete. För Sportak gäller dispens för rågvete från den 1 oktober till den 31 december.

     Här syns angrepp av snömögel i råg. Som riskfaktorer räknas bland annat smittat utsäde och längre snötäcken på otjälad mark.
    Här syns angrepp av snömögel i råg. Som riskfaktorer räknas bland annat smittat utsäde och längre snötäcken på otjälad mark. FOTO: Växtskyddscentralen

    Även i Skåne finns frodiga fält efter tidig sådd, men där bedöms risken för snömögel och stråknäckare ändå som mindre.

    – Anledningen till att vi kanske klarar oss bättre är att vi har andra vintrar. Man kan vara observant och följa läget och i så fall försöka köra så sent som möjligt, säger Louise Aldén, Växtskyddscentralen Alnarp.

    Riskfaktorer för angrepp av snömögel:

    • Frodiga bestånd och/eller mycket ogräs.

    • Nedsatta bestånd med näringsbrist.

    • Mycket skörderester av stråsäd på markytan eller vall som förfrukt.

    • Grödan är råg, rågvete eller höstkorn.

    • Smittat utsäde.

    Riskfaktorer för angrepp av stråknäckare:

    • Stråsäd efter stråsäd (ej havre).

    • Direktsådd, minskad jordbearbetning.

    • Smittade skörderester.

    • Milt och fuktigt väder.

    Till toppen