Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 mars

    Allt mer matfågel – men mindre griskött på svenskens mattallrik

    Produktionen av griskött, lammkött och mejeriprodukter minskade i fjol i Sverige, medan den ökade kraftigt för matfågel och ägg. Samtidigt växte självförsörjningsgraden på svenskt kött till 68 procent.

    FOTO: Mostphotos

    Sedan flera år tillbaka redovisar Jordbruksverket varje år utvecklingen på marknaden för kött och ägg i Sverige.

    Statistiken för 2019 visar bland annat att vi fortsatt äter allt mer svenskt kött. Självförsörjningsgraden steg i det fallet marginellt till 68 procent i fjol, jämfört med året innan. Det kan också jämföras med 99 procent 1994 och med bottennivån 61 procent 2013.

    – Konsumentundersökningar visar på ett stort sug efter svenskproducerad mat mot bakgrund av trender kring hälsa, djurvälfärd och närproducerat, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, till ATL.

    De svenskproducerade äggens marknadsandel sköt i höjden till hela 97,5 procent, den högsta nivån sedan slutet av 90-talet. Äggproduktionen ökade med 5,3 procent i fjol, mot året innan, medan förbrukningen var nära oförändrad på -0,1 procent.

    Samtidigt fortsatte den totala förbrukningen av kött att minska för tredje året i rad. Den backade i fjol med 2,3 procent till i snitt knappt 82 kilo i förbrukning per person.

    – Det är fortsättning på en utveckling som vi sett under flera år och som återspeglar ett ökat intresse för vegetarisk mat, säger Åsa Lannhard Öberg.

    Nötköttsproduktionen ökade

    Nötköttsproduktionen ökade dock med 2 procent och förbrukningen per capita med 0,7 procent. Men den totala förbrukningen av rött kött har sedan rekordåret 2011 sjunkit med i 9 kilo till i snitt 59,5 kilo per person. Samtidigt har förbrukningen av matfågel ökat från ynka 5,9 kilo till hela 22,4 kilo per person sedan 1990.

    Förbrukningen av griskött har minskat mest de senaste tio åren, från 37 till 30,5 kilo per capita i fjol. I fjol minskade produktionen med 3,8 procent, mot året innan. Den ökade produktionen av matfågel har dock kompenserat nedgången. Och griskött är fortsatt ändå det köttslag vi äter mest av i Sverige.

    – Svinpesten i Kina har drivit upp grisköttspriserna i EU, eftersom EU-exporten till Kina ökade med hela 78 procent 2019. Med så stor efterfrågan i Kina har även intresset av att exportera till Sverige minskat. Importminskningen av griskött till Sverige har pågått under flera år, men svinpesten i Kina har alltså bidragit ytterligare till detta. En fortsatt minskad import av griskött har i sin tur bidragit till en minskad förbrukning i Sverige, men också till svårigheter för exempelvis charkföretag som använder importerad råvara att tillgodose sitt behov av griskött, säger Åsa Lannhard Öberg.

    Även den totala mejeriproduktionen backade i fjol och sjönk med 2,3 procent, medan importen växte med 2,4 procent. Förbrukningen steg med 0,4 procent, samtidigt som den räknad i kilo per capita sjönk med 0,6 procent.

    Förbrukningen av mjölkekvivalenter visar hur mycket mjölk som gått åt för att tillverka samtliga mejeriprodukter. Vid en omräkning av samtliga importerade och exporterade mejeriprodukter till mjölkekvivalenter landade den svenska mejerimarknadsandelen i fjol på 70,4 procent, en minskning med 2,4 procent mot året innan.

    Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter varierade dock ganska kraftigt, från 41 procent för ost till 99,3 procent för konsumtionsmjölk.

    Ökad konkurrens på EU-marknaden, svårigheter med att få bättre betalt för svenska mervärden i mejeriprodukter samt ett högt kostnadsläge, ligger bland annat bakom mejerimarknadens kräftgång, enligt rapporten.

    – Fram till 2015 hade varje EU-land en kvot för hur mycket mjölkråvara som fick produceras i varje land per år, men när kvoterna togs bort så ökade produktionen väldigt mycket i många mjölkproducerande länder, inte minst i Irland. Och det finns också en starkare koppling mellan svenska avräkningspriser på mjölk och EU-priser på mjölk än på köttsidan, det visar statistiken.

    Relaterade artiklar

    Till toppen