Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 juni

    Risk för bakslag för nya vallfröodlare

    Lönsamheten i vallfröodlingen har urholkats när lantbrukare tagit på sig mer kostnader utan att få bättre betalt, anser odlarföreningens ordförande. Uppköparsidan tillbakavisar kritiken.

     Enligt Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare har lantbrukare tagit på sig mer kostnader utan att få bättre betalt.
    Enligt Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare har lantbrukare tagit på sig mer kostnader utan att få bättre betalt. FOTO: Hans Dahlgren

    De senaste åren har vallfröarealen i Sverige ökat. I år planeras 19 400 hektar besiktigas in och i kampanjer söks ännu fler odlare.

    – Det är jätteroligt med nya odlare. Men det kan komma ett bakslag när efterkalkylerna visar att det inte blev så bra, säger Lars-Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare.

    För samtidigt som nya odlare satsar ser han flera exempel på rutinerade vallfröodlare som drar ner eller slutar på grund av att lönsamheten är för låg i förhållande till andra grödor. Eftersom branschen är liten handlar mycket om ett förtroende, vilket uppköparsidan, enligt Lars-Johan Merin, de senaste åren tummat på.

    – Vi känner oss lurade, säger han.

    Gäller sedan fyra år

    Bakgrunden är en branschöverenskommelse som började gälla för fyra år sedan. En viktig förändring var att villkoren skulle harmoniseras med odlarvillkor i andra länder. Det innebar bland annat högre odlarkostnader för analyser och rensning i utbyte mot bättre betalning, enligt Lars-Johan Merin.

    – Vi odlare tog oss an detta och såg fram emot ett högre nominellt pris. Men alla uppköparföretag responderade inte med ett högre pris, säger han.

     Lars-Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare.
    Lars-Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. FOTO: Hans Jonsson

    Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen, tycker inte att den bilden stämmer.

    – Vi är överens om att vi ska ha villkor som liknar omvärldens men priset är en annan sak, där måste vi se till att ha bra försäljningsmöjligheter och vara effektiva i hela linjen, säger han.

    Lantmännens betalningsförmåga generellt grundar sig på försäljningsaffären på den svenska marknaden och på exportmarknaden.

    Håller nere kostnaderna

    Genom att exempelvis fortsätta att öka volymerna i renseriet i Eslöv håller man kostnaderna i produktionen nere. Lantmännen genomför stora investeringar i Eslöv både inför skörd 2020 och 2021 för att bli ännu effektivare och ytterligare stärka sin konkurrenskraft, tillägger han.

    – Men jag tror att branschen och vallfröaffären hade mått bra av andra sätt att prissäkra och sälja sitt vallfrö än det som nu är dominerande, säger han.

    Lantmännen erbjuder i dag fastprisavtal till några gårdar men tittar på att framöver kunna erbjuda detta mer generellt.

    Odlarna Karola och Peter Reuterström berättar i artikeln här intill om misstankar bland odlare att det rensas bort mer än vad som är nödvändigt. Johannes Åkerblom känner inte igen den bilden, men tillägger att det pågår diskussioner mellan Sveriges Frö- och Olje­växtodlare och uppköparna om hur oberoende prover kan tas ut på ett mer representativt sätt. Det är en del i att bransch­överenskommelsen just nu ses över av parterna.

    – Jag tycker inte heller att kritiken att vi inte tar oron för en spridning av de invasiva ogräsen på allvar är rättvis, säger han.

    Kollar efter ogräs

    Här har Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare tillsammans med fröföretagen gjort mycket för att minimera risken, påpekar han. När det gäller importerat grundutsäde tas exempelvis alltid ett extraprov för att kontrollera förekomsten av ogräsfrö.

    Sven-Olof Bernhoff, vd på Skånefrö, har inte upplevt att erfarna fröodlare hoppat av på grund av dålig lönsamhet efter branschöverenskommelsen.

    Men det handlar ständigt om en balansgång när det gäller att försöka betala ett så högt pris som möjligt till odlare och samtidigt vara konkurrenskraftig på försäljningsmarknaden, tillägger han. Många parametrar vägs in, som exempelvis prissättning på den internationella marknaden, valutaeffekter, sortavkastning och lönsamhet i konkurrerande grödor.

    – Frö är vår kärnverksamhet. Därför lägger jag så mycket krut jag bara kan på att ha det bästa och mest rättvisa priset till våra fröodlare, säger han.

    Jämförelse av täckningsbidrag 2

    Täckningsbidrag 2 för timotej, rödsvingel och höstvete med genomsnittlig skördenivå 2019. Skörden för timotej är satt till 700 kilo per hektar, rödsvingel 1 400 kilo per hektar och höstvete 8 000 kilo per hektar. Vägt pris mellan olika aktörer har använts för timotej (12 kr/kg) och rödsvingel (10:50 kr/kg). För höstvete har Lantmännens poolpris 2 använts som jämförelse (1:63 kr/kg). Täckningsbidrag 2 är intäkter minus direkta kostnader, som utsäde och gödsel, övriga rörliga kostnader, som torkning och analys, samt arbets- och maskinkostnader.

    Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares förkalkyler som tagits fram i samarbete med HIR Skåne har använts. Dessa går att hitta på SFO:s webbplats. Här går det att jämföra täckningsbidraget för fler frögrödor och värden som exempelvis pris och avkastning kan justeras efter gårdens egna förhållanden. Här finns det också mer information om hur olika poster räknats fram.

    Relaterade artiklar

    Till toppen