Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 september

    Första skörden av kernza såld

    Ystad

    I höst har de första kommersiella skördarna av den fleråriga spannmålen kernza tagits i Europa. Det är Högestad gods i Skåne som odlar på 24 hektar.

     Kernzan som odlas på SLU:s försöksgård Lönnstorp tröskades nyligen. Grödan är tillgänglig för de flesta som vill studera olika aspekter av den.
    Kernzan som odlas på SLU:s försöksgård Lönnstorp tröskades nyligen. Grödan är tillgänglig för de flesta som vill studera olika aspekter av den. FOTO: Hans Dahlgren

    På Högestad utanför Ystad etablerade man den fleråriga vetesläktingen kernza 2018 på 24 ekologiska hektar. Förra året var det ingen skörd att tala om, men i år har man kunnat ta en liten skörd.

    – Runt 400-500 kilo per hektar verkar det ha blivit. Vi har inte vägt ännu, men uppskattat, säger Patrik Holmgren, inspektor på Högestad.

    Vill kunna öka kärnskördarna

     På Lönnstorp har man nått kärnskördar på ett ton per hektar, vilket är vad som kan förväntas av den nuvarande generationen kernza.
    På Lönnstorp har man nått kärnskördar på ett ton per hektar, vilket är vad som kan förväntas av den nuvarande generationen kernza. FOTO: Hans Dahlgren

    Den perenna kernzan är en gräsart som är under förädling av amerikanska Land Institute. I nuläget ska det vara möjligt att komma upp i skördenivåer på ett ton per hektar. Det har man också lyckats med på SLU:s försöksgård Lönnstorp utanför Lomma. Där såddes kernza redan 2014.

    Förhoppningen är att förädlingen bland annat ska kunna öka kärnskördarna, men grödan har visat sig ha många olika funktioner. Skördemässigt kan den även ge både foder och biogassubstrat, men högst intressant är också dess ekosystemtjänster. Forskare som varit i Lönnstorp har kunnat visa att den är utomordentligt bra på att förhindra kväveläckage. De neråt tre meter djupa rötterna bidrar till kolinlagring och luckrar jorden.

    Samodling en möjlighet

     ”Den kan ge oss människomat genom sin kärna, foder till våra djur, vi kan också använda materialet i en biogasreaktor och få energi”, säger Linda-Maria Dimitrova Mårtensson, universitetslektor på SLU, om kernza
    ”Den kan ge oss människomat genom sin kärna, foder till våra djur, vi kan också använda materialet i en biogasreaktor och få energi”, säger Linda-Maria Dimitrova Mårtensson, universitetslektor på SLU, om kernza FOTO: Hans Dahlgren

    Även om kärnskörden förväntas öka genom förädling så kommer den knappast, inom överskådlig tid, att komma upp i dagens spannmålsskördar.

    – Här har vi ju en utmaning för den här grödan, att se om den är värd besväret. Förbättrar den odlingssystemet så mycket att vi kan dra nytta av den även om den ger en lägre kärnskörd? Ungefär som när vi inkluderar en vall i växtföljden, säger Linda-Maria Dimitrova Mårtensson, universitetslektor på SLU.

     Själva kärnan i kernza är omkring en femtedel så stor som en vetekärna.
    Själva kärnan i kernza är omkring en femtedel så stor som en vetekärna. FOTO: Hans Dahlgren

    Det saknas mycket kunskap kring hur den nya grödan fungerar, men både odlare och forskare runt om i världen arbetar vidare. På SLU har man hittills mest tittat på de ekologiska aspekterna, men vill nu gärna fortsätta med att studera de agronomiska delarna: Hur etableras den på bästa sätt, hur sköts den och hur avslutas den.

     Skörden av kernza säljs till företaget Patagonia Provisions: ”Man har det bland annat till öl, müsli och knäckebröd”, säger Patrik Holmgren.
    Skörden av kernza säljs till företaget Patagonia Provisions: ”Man har det bland annat till öl, müsli och knäckebröd”, säger Patrik Holmgren. FOTO: Hans Dahlgren

    Den första växtsäsongen ska man inte räkna med någon skörd då perennen mest satsar på sina rötter. Men det finns tankar om försök som skulle kunna göra grödan mera attraktiv för odlare.

    – Kanske kan man samodla den med ett annat spannmål första året, så att jordbrukaren säkrar sin inkomst.

    Öl på kernza

     Nu ska skörden av kernza rensas och skalas. Exakt hur det ska gå till är inte klart.
    Nu ska skörden av kernza rensas och skalas. Exakt hur det ska gå till är inte klart. FOTO: Hans Dahlgren

    På Högestad tror man att odlare i vissa fall redan nu skulle kunna få ekonomi i odlingen. Något direkt världsmarknadspris finns inte. De har ett odlingskontrakt med företaget Patagonia Provisions, som bland annat brygger öl av kernzan.

    – I och med att det är en ny gröda och ingen självklar avsättning, har vi fast kontrakt per hektar vi odlar, säger Patrik Holmgren.

     Drygt 40 kubikmeter kernza ligger nu på lager i Högestad.
    Drygt 40 kubikmeter kernza ligger nu på lager i Högestad. FOTO: Hans Dahlgren

    Genom att Land Institute äger rätten till den här varianten av grödan vill de ha koll på vem som odlar den. Så länge det sker i samarbete med odlare har SLU möjlighet att dela med sig av utsäde. Enligt Linda-Maria Mårtensson är intresset stort från olika typer av växtodlare.

    – Så det är förhoppningsvis ett steg vi ska ta nu, att odla tillsammans med bönder på olika platser.

     Högestad har kernza på 24 hektar och har testat lite olika radavstånd vid sådden.
    Högestad har kernza på 24 hektar och har testat lite olika radavstånd vid sådden. FOTO: Hans Dahlgren

    Fakta: Kernza

    Redan på 1980-talet identifierades gräset Thinopyrum intermedium som en lovande kandidat till att kunna bli ett perent spannmål. Det var då en gröda som främst användes för foder och bete.

    Förädlingsprogrammet, som pågår genom urval, tittar på egenskaper som skördemängd, tröskningsegenskaper och kärnkvalitet.

    Inom de närmaste tio åren siktar Land Institute på att ha en kärnstorlek som är 50 procent av vetets, idag är den cirka 20 procent.

    Förutom att ge mat, foder och biogassubstrat har den visat sig ha goda egenskaper för marken. Grödan fångar upp överflödigt kväve väldigt bra och lagrar med sitt djupa rotsystem in kol i marken och luckrar den.

    Eftersom den är flerårig krävs mindre insatser med maskiner, vilket minskar kostnader och markpackning. När jorden inte bearbetas ges också mikroorganismer och maskar lugn och ro att arbeta.

    I Sverige forskar både SLU och Lunds Universitet på grödan.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen