Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 januari

    Nytt naturvårdsavtal halverar ersättningen

    Bladåker/Rungarn

    Rickard Littorin är less. Det är hans bror Claes och mamma Ann också. De är less på krångliga myndigheter, oklara regelverk, politiska kovändningar och försenade utbetalningar av gårdsstöd. Nu har ett naturvårdsavtal fått bägaren att rinna över.

    Av Rungarns Säteris 300 hektar skog är 60 klassade som nyckelbiotoper. Ursprungligen var det 120, men hälften har gjorts om till naturbeteshagar. Fram till i fjol hade familjen Littorin ett femårigt naturvårdsavtal med länsstyrelsen. Det gav runt 2 000 kronor per hektar och år för skötseln av nyckelbiotoperna.

    – När det löpte ut erbjöds vi enbart ett 20-årigt avtal. Men vi vill inte binda oss på så lång tid. Dels kan politiken svänga snabbt, dels förlorar vi på det ekonomiskt eftersom allt betalas ut som en klumpsumma och inte kan sättas in på skogskontot, säger Rickard Littorin.

     – Vi vill driva jord- och skogsbruk. Det är bedrövligt när staten blir ens värsta fiende och vill göra landsbygden till en rekreationspark för stadsbor, säger Claes Littorin, längst till höger i köket på Rungarns Säteri. Till vänster hans bror Rickard och i mitten mamma Ann.
    – Vi vill driva jord- och skogsbruk. Det är bedrövligt när staten blir ens värsta fiende och vill göra landsbygden till en rekreationspark för stadsbor, säger Claes Littorin, längst till höger i köket på Rungarns Säteri. Till vänster hans bror Rickard och i mitten mamma Ann. FOTO: Fam Littorin3.JPG

    Helst ville de ha ett löpande ettårsavtal. Det hade de åren 2002-2010.

    Bättre med böter

    – På länsstyrelsens hemsida står att markägaren själv kan bestämma hur långa avtalen ska vara. Men när vi inte gick med på 20 år ville de inte ens träffa oss för att diskutera, fortsätter Rickard Littorin.

    Familjen Littorin kontaktade istället Skogsstyrelsen, som också kan ingå naturvårdsavtal.

    – Efter att ha väntat i ett år fick vi ett förslag på ett tioårigt avtal som skulle ge 1 000 kronor per hektar och år, alltså hälften mot tidigare. Det är helt oacceptabelt, anser Rickard Littorin.

     – Vi vill ha tillbaka vår mark och kunna bruka den som vi vill, säger Claes Littorin.
    – Vi vill ha tillbaka vår mark och kunna bruka den som vi vill, säger Claes Littorin. FOTO: Ulf Aronsson

    – Det innebär 15 000 kronor per år till oss var efter skatt. Då är det bättre att vi struntar i nyckelbiotoperna, avverkar och tar eventuella böter, infogar Claes Littorin.

    ”Rent bondfångeri”

    – Jag vill inte skriva på några avtal alls, det är rent bondfångeri. Alla skogsägare borde vägra. Då når inte staten sina mål och tvingas expropriera så att det blir tydligt vad de håller på med, fortsätter han.

    Även Rickard kan tänka sig att avverka nyckelbiotoperna. Virket skulle bli svårsålt men kan i stället användas som bränsle i gårdens stora biobränslepanna.

    Hur skulle ni sköta skogen om ni hade fria händer?

    – Som tidigare, plockhuggning, spara gamla ekar, en del avverkning, säger Rickard.

     – Folk ringer och frågar hur de ska göra för att inte råka lika illa ut som vi med nyckelbiotoper. Det enda råd jag kan ge är ju att hugga bort naturvärdena. Statens politik blir kontraproduktiv, säger Rickard Littorin.
    – Folk ringer och frågar hur de ska göra för att inte råka lika illa ut som vi med nyckelbiotoper. Det enda råd jag kan ge är ju att hugga bort naturvärdena. Statens politik blir kontraproduktiv, säger Rickard Littorin. FOTO: Rickard Littorin.JPG

    – På 1960 och -70-talet hotades vi med vite att ta bort så kallad 5:3-skog, lågproduktiv skräpskog, och plantera gran i stället. Jag lyckades behålla hälften av ”skräpskogen”, det är den som i dag är nyckelbiotoper, säger Ann Littorin som tillsammans med sin man köpte gården 1966.

    Sparkapitalet upp i rök

    1991 tilldelades hon Upplandsstiftelsens naturvårdspris för att bland annat ha bevarat gamla ekar och stora enar.

    – På en sådan här gård är skogen en buffert och pensionsförsäkring. Vid dålig skörd kan man täcka upp genom att avverka. Nyckelbiotoperna tar bort det sparkapitalet, säger Rickard.

    – Vi jobbar miljövänligt och gör allt som staten vill, ändå bråkar de bara med oss. Skogen har vi skött så bra att de nu vill ha den. Men det är inte oss skogen behöver skyddas ifrån. För bara några decennier sen krävde de att den skulle avverkas. Ska man överlåta skötseln till en sådan myndighet, undrar Ann Littorin.

    – Vi vill ha tillbaka vår mark och kunna bruka den som vi vill, säger Claes.

     En del av nyckelbiotoperna på Rungarn består av sammanhängande äldre, självföryngrad ekskog, en ovanlig syn så här pass långt norr ut.
    En del av nyckelbiotoperna på Rungarn består av sammanhängande äldre, självföryngrad ekskog, en ovanlig syn så här pass långt norr ut. FOTO: Nyckelbiotop Uppland.JPG

    LÄS OCKSÅ: Ny metod ska ge säkrare nyckelbiotopsinventeringLÄS OCKSÅ: Oro för höga kostnader vid certifieringLÄS OCKSÅ: Så påverkas priset av nyckelbiotopLÄS OCKSÅ: Böter för avverkning i nyckelbiotopLÄS OCKSÅ: Fann rödlistad art på två minuter

    Rungarns Säteri

    Ligger: Knutby, Uppland

    Mark: Totalt 750 hektar, varav 300 hektar skog, 120 hektar åker och 120 hektar betesmark.

    Ägare: Rickard och Claes Littorin

    Verksamhet: Jordbruk, köttdjur, skog, utarrenderad jakt. Hyr ut bostäder på gården som värms med egen biobränslepanna. Investerar i solceller för att bli självförsörjande på el.

    Till toppen