Nytänk om golv gav bättre djurhälsa för smågrisar
En annorlunda placering av golvet i grisningsboxar kan öka såväl effektiviteten i produktionen som hälsan hos smågrisarna. Det visar resultat från en studie som presenterades vid årets djurskyddskonferens.
Tisdag 17 november höll Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd sin årliga djurskyddskonferens. Som ATL tidigare berättat diskuterades bland annat olika förbättringsåtgärder gällande djurskyddskontroller, men flera projekt som syftar till ökad djurvälfärd med fokus på effektivitet och produktivitet lyftes också.
Bland annat presenterades studier bland gris- och nötkreatur som genomförts med hjälp av finansieringsstöd från Jordbruksverket.
Esplunda Grisen AB, med projektledare Petra Lindblad i täten, har undersökt grisningsboxens funktion i smågrisproduktionen.
– Golvet är väldigt viktigt i grisningsboxen, det är en stor investering och något man lever med under väldigt lång tid, säger hon.
LÄS MER: Projekt ska ge bättre djurskyddskontroller
Försöksgolv med annan utformning
Projektet började med att man byggde upp försöksgolv med speciella tillstånd. Försöksgolven byggdes med en annan utformning, bland annat lades det dränerade golvet längst väggarna i stället för i mitten.
Senare jämfördes effektivitet, djurkomfort och djurhälsa med djur som haft standardgolv.
– Rådata har visat på ökad effektivitet i form av fler avvanda grisar och färre behandlade grisar, berättar Petra Lindblad.
I försöksboxarna kunde man urskilja något färre ledinflammationer och klövinfektioner på smågrisarna, och resultaten visade även att spädgrisöverlevnaden var 3 procent högre.
Hur viktiga är resultaten?
– De visar att man inte ska vara rädd att utmana placeringen av golvet. Undersökningen kan även vara ett bra bidrag mot att jobba mer med att öka konkurrenskraften och effektiviteten, säger Petra Lindblad.
Kor som övernattar på slakteri
En annan studie som presenterades under djurskyddskonferensen hade undersökt om man kan få till en ökad konkurrenskraft och djurvälfärd genom färre övernattningar på slakteri för nötkreatur.
Katarina Arvidsson Segerkvist på Sveriges lantbruksuniversitet började forska inom ämnet efter att ett antal nötköttsproducenter upplevt att de djur som stod över natten fick lägre slaktutbyte än de som slaktats på ankomstdagen.
– I ett försök såg man att djuren gav 1,2 procent mindre slaktutbyte, vilket motsvarar drygt åtta kilo, berättar hon.
I dag står ungefär hälften av alla nötkreatur som slaktas över natt, bland annat eftersom transporterna ofta kommer samtidigt.
– Det handlar även om att produktionen ska kunna dra i gång direkt på morgonen så det är svårt att göra något åt, säger Katarina Arvidsson Segerkvist.
Undersökningen visade också att de djur som inte övernattade på slakteri hade mer vätska i musklerna. När man mätte laktat-, glukol- och kortisolhalter märktes ingen skillnad i stressnivå hos djur som stått över natt jämfört med dem som inte gjort det.
Det har även gjorts undersökningar där inga skillnader mellan övernattning och slakt på ankomstdagen kunnat påvisas. Ingen av studierna är dock helt färdigställda.
Kommentarer
Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.