Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 december 2017

    Nyanlända matchas mot gröna jobb

    Jobb i djurstallar, grönsaksodlingar och enkla rutinjobb. Arbete i skogen med röjsåg. Det är exempel på arbetsuppgifter som kan bli aktuella för nyanlända att göra i svenskt lantbruk. En del har rätt kompetens – men de flesta inte.

     Utan personal stannar gården. Två projekt försöker möta en del av behovet av arbetskraft inom svenskt lantbruk med nyanlända som kommit till Sverige som vuxna.
    Bild 1/3 Utan personal stannar gården. Två projekt försöker möta en del av behovet av arbetskraft inom svenskt lantbruk med nyanlända som kommit till Sverige som vuxna. FOTO: Niklas Larsson
     Mats Bergling är projektledare för ”Landet runt” och har skaffat sig kunskap om vilken typ av lantbrukskompetens som finns hos de nyanlända.
    Bild 2/3 Mats Bergling är projektledare för ”Landet runt” och har skaffat sig kunskap om vilken typ av lantbrukskompetens som finns hos de nyanlända.
     Susanna Jordán jobbar med matchning av nyanlända mot behoven av arbetskraft inom lantbruket i Örebro län.
    Bild 3/3 Susanna Jordán jobbar med matchning av nyanlända mot behoven av arbetskraft inom lantbruket i Örebro län.

    En rundringning ATL gjort inför en konferens i Örebro om de två projekten ”Matchning mot jobb” och ”Landet runt” visar att det finns behov av fler som kan jobba inom lantbruket. Men också att det kan krävas en period av praktik innan en nyanländ kan komma ifråga för en anställning.

    Maria Mehlqvist, LRF, har varit delaktig i riksprojektet ”Landet runt” och har varit med på omkring 50 möten på kommunal nivå under 2017. Företagsmedlemmar har fått information om möjligheterna med att ta emot en nyanländ i företaget.

    – Det har varit uppskattade möten från alla håll. Speciellt Arbetsförmedlingen har varit positiva och sett det som en möjlighet att få kontakt med våra företagsmedlemmar.

    De företagare som kommit har varit de som är uppenbart intresserade av att ta emot nyanlända i sin verksamhet.

    För få elever

    Susanna Jordán på Studieförbundet Vuxenskolan har arbetat med matchning av nyanlända mot lantbruksföretagare i Örebro län i projektet ”Matchning mot jobb”. Att det finns behov av mer personal inom lantbruket säger man sig veta genom ett samarbete med LRF.

    – Det finns inte elever på naturbruksgymnasierna så att det täcker upp. Som krav för att få vara med i matchningen har man sagt att de nyanlända ska ha erfarenhet av lantbruk och att de ska veta att det kan vara ett tungt jobb.

    I projektet har de tagit 150 företagskontakter. Syftet är att det ska leda till praktik eller anställning. Arbetsförmedlingen erbjuder anställningsstöd.

    – De får enklare rutinjobb, det finns ingen vi har matchat som har varit utbildad här i Sverige.

    Företagare som projektet haft kontakt med säger att det finns behov av personal med utbildning för röjsåg, då finns det jobb inom de gröna näringarna.

    Man har därför startat en utbildning. Vägen till en längre anställning handlar annars om praktik. Djurskötsel med kor och får kan vara aktuellt men ingen har varit maskinförare, då krävs mer utbildning. Att man ligger rätt i tiden med brist på arbetskraft gör att man tror på en framtid för projektet. Man kommer söka mer pengar så att det kan fortsätta ytterligare några år för att täcka upp hela länet.

    Kompetensproblem

    Projektledare för ”Landet runt” är Mats Bergling, LRF. På möten har han fått höra att det är svårt att få tag på kompetent personal i hela Sverige.

    Matchar kompetensen hos de nyanlända det behovet?

    – Det varierar, det finns en och annan mycket kompetent och färdig att kliva in. Den stora delen är långt ifrån vår högteknologiska produktion.

    – En nyanländ får acceptera att det kan ta många år innan hen blir färdig som arbetskraft. Det finns språkliga och kulturella hinder, det finns en ovana att jobba i ett annat tempo. Men det är många som vill bli framtidens lantarbetare och bönder, menar Mats Bergling.

    Hur kan man lösa det ekonomiskt?

    – Det är en politisk fråga. En praktik bekostas av någon annan. Bonden handleder mot motsvarande arbete man får tillbaka.

    – När personen är klar att jobba självständigt kan arbetsgivaren betala allt men om full arbetsförmåga saknas bör samhället skjuta till. För att komma till en långsiktig lösning med jobb och anställning efter avslutad praktik krävs vilja och förmåga, då kommer behovet, på samma sätt som det fungerar för alla människor som vill in i branschen, förklarar Mats Bergling.

    LÄS MER: Hjälpa bilister kan stå dig dyrtLÄS MER: Skoda Kodiaq – en debutant i första klassLÄS MER: Så reagerar Ölsverige på ATL:s nyhet

    Projekten

    ”Matchning mot jobb” och ”Landet runt” delfinansieras av Tillväxtverket. Projekten syftar till att underlätta och skapa förutsättningar för nyanlända att få praktik och anställning i de gröna näringarna. Matchning mot jobb drivs av Studieförbundet Vuxenskolan Örebro Län och Landet runt drivs av LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.I september 2016 startade Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län en satsning tillsammans med LRF Örebro för att matcha asylsökande och nyanlända till praktik och jobb inom de gröna näringarna. Sedan 2016 har de matchat totalt 22 personer till praktik, varav 12 övergått till anställning.

    Källa: LRF och Studieförbundet Vuxenskolan

    Relaterade artiklar

    Till toppen