Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 maj

    Nya värmeanläggningen halverar godsets energikostnader

    Fjälkinge.

    När gasolpriset skenade blev den sex år gamla gasolpannan ett ekonomiskt slukhål. I stället investerade godset Trolle Ljungby i en geoenergianläggning.

     Schemat över de nio värmepumparna på styrsystemets display. Det nya styrsystemet ger möjligheter till att energieffektivisera godset som inte fanns tidigare.
    Schemat över de nio värmepumparna på styrsystemets display. Det nya styrsystemet ger möjligheter till att energieffektivisera godset som inte fanns tidigare. FOTO: Anders Kristensson
     Trolle Ljungbys fastighetsförvaltare Andreas Håkansson framför slottet.
    Trolle Ljungbys fastighetsförvaltare Andreas Håkansson framför slottet. FOTO: Anders Kristensson

    – Vår ambition är att minska användningen av fossila bränslen och vi funderade först på att komplettera gasolpannan med en solcellsanläggning. Till slut föll valet på en geoenergianläggning med värmepumpar, berättar godsets fastighetsförvaltare Andreas Håkansson.

    Tack vare ett bidrag från Klimatklivet, som möjliggjorde investeringen, installerades nio värmepumpar med en sammanlagd effekt på 850 kW som utnyttjar energin i grundvattnet från tre borrhål på 90 meters djup. Anläggningen har kapat energikostnaden med mer än hälften – tidigare gick gasolräkningarna på mellan 3,5 och 4 miljoner kronor om året.

     Nio värmepumpat är installerade från IVT med en sammanlagd effekt på 850 kW.
    Nio värmepumpat är installerade från IVT med en sammanlagd effekt på 850 kW. FOTO: Anders Kristensson

    Värmer 21 000 kvadratmeter

    Förutom slottet värmer den nya geoenergianläggningen upp verkstäder, fyra grisstall, ett bryggeri och ett stort antal bostadshus, en sammanlagd yta på 21 000 kvadratmeter. Där ingår även drygt 1 000 kvadratmeter växthus, bland annat en del med godsets samling av exotiska växter som kräver en temperatur på 15 grader vintertid.

    – Vi var tvungna att gräva upp de gamla kulvertarna för att lägga ner nya isolerade rör, i de gamla rören var värmeläckaget stort, berättar Andreas Håkansson.

     Värmecentralen är inrymd i den låga byggnaden till höger i mitten.
    Värmecentralen är inrymd i den låga byggnaden till höger i mitten. FOTO: Anders Kristensson

    Sammanlagt åtgärdades ett par kilometer kulvertar. Medan de ändå var uppgrävda passade man samtidigt på att lägga ner fiberledning till styrsystemet, som ger detaljerad information om varje fastighets energiförbrukning.

    – Informationen ger oss möjlighet att energieffektivisera på ett helt annat sätt nu. En första åtgärd vi ska införa är individuell energimätning i hyresfastigheterna, och vi har också möjlighet att ta betalt från varje verksamhet på godset för den energi de använder. Det blir ett nytt incitament till energieffektivisering, tror jag.

     Andreas Håkansson på det nysådda gräset där kulvertarna grävdes upp, sammanlagt ett par kilometer.
    Andreas Håkansson på det nysådda gräset där kulvertarna grävdes upp, sammanlagt ett par kilometer. FOTO: Anders Kristensson

    Ska driva spannmålstorken

    I sommar kommer även spannmålstorken att börja drivas av det nya värmesystemet. När torken körs i gång är tanken att höja uttemperaturen från värmepumparna till 70 grader, och tillföra spetsvärme från elpannan för att få upp temperaturen till de 85 grader som behövs.

    – Det kommer att bli lite inkörning, vi får pröva oss fram eftersom vi inte riktigt vet hur vi ska köra det så effektivt som möjligt, säger Andreas Håkansson.

     Spannmålstorken som ligger i det röda tornet övergår denna sommar till att drivas av det nya värmesystemet.
    Spannmålstorken som ligger i det röda tornet övergår denna sommar till att drivas av det nya värmesystemet. FOTO: Anders Kristensson

    Under den gångna milda vintern har elpannorna inte behövts alls. Värmepumparna har knappt gått på halv effekt och vid något enstaka tillfälle på 80 procent.

    Möjlighet att utnyttja frikyla

    Kapaciteten i värmepumparna är större än behovet för tillfället, men redan finns planer på att ansluta fler fastigheter i byn runt godset på sikt. På godset har man även börjat fundera på att använda frikylan från borrhålen, som ännu inte används.

    – De fyra grisstallarna värms redan upp av det nya systemet, men nu har vi även möjlighet att få gratis kyla för att förbättra innemiljön för grisarna sommartid då det kan bli riktigt varmt, säger Andreas Håkansson.

     Trolle Ljungbys fastighetsförvaltare Andreas Håkansson i den del av växthuset där godset samling av exotiska växter är inrymd. Här håller temperaturen 15 grader hela vintern.
    Trolle Ljungbys fastighetsförvaltare Andreas Håkansson i den del av växthuset där godset samling av exotiska växter är inrymd. Här håller temperaturen 15 grader hela vintern. FOTO: Anders Kristensson
     Spannmålstorken kommer från och med i sommar att drivas av värmepumparna och med spetsvärme.
    Spannmålstorken kommer från och med i sommar att drivas av värmepumparna och med spetsvärme. FOTO: Anders Kristensson

    Möjligheterna att bygga ut systemet och att utnyttja frikyla kommer säkert att innebära att anläggningen blir en ännu bättre investering för godset, tror han.

    Full överblick

    Ett problem återstår dock: det osäkra elnätet. Bara det senaste halvåret har elnätet lagt ner fyra gånger, och som längst varade elavbrottet tre dygn. Gasolpannan finns därför fortfarande kvar som reservkraft, men om inte luftledningarna snart grävs ned måste man hitta en bättre reservlösning, enligt Andreas Håkansson.

    Men för övrigt är han nöjd.

    – Den nya värmeanläggningen kräver i stort sett inget underhåll alls jämfört med gasolpannan. Och via telefonen har jag full överblick på systemet. Det blir man lugn av!

     Brunnarna som värmepumparna hämtar energi från ligger nära värmecentralen.
    Brunnarna som värmepumparna hämtar energi från ligger nära värmecentralen. FOTO: Anders Kristensson

    Fakta: Så fungerar geoenergianläggningen

    Nio värmepumpar IVT 280 på sammanlagt 850 kW.

    Två elpannor på sammanlagt 750 kW.

    Högspänningsställverk på 160 kWA.

    17 satellitcentraler som förser byggnaderna med värme.

    Totalt uppvärmd yta: 21 000 kvadratmeter.

    Investering: Totalt cirka 25 miljoner kronor, inklusive bidrag på 10,8 miljoner kronor från Klimatklivet. I investeringen ingår även nya isolerade rör i kulvertarna.

    Besparing på energikostnader: Geoenergianläggningen har halverat energiåtgången och sparar in runt 2 miljoner kronor om året. Koldioxidutsläppen från 322 ton gasol har eliminerats.

    Relaterade artiklar

    Till toppen