Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 november 2016

    Nya krav på Dennebergs avgång

    Lantbrukare kräver att Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg avgår, när årets stöd återigen försenas på grund av det ofullständiga IT-systemet. Mjölkbonden Christian Johansson har hela sitt stödbelopp på över en miljon kronor låst i väntan på manuell hantering av utbetalningen.

     Mjölkbonden Christian Johansson väntar på 1,1 miljoner kronor i stöd, vilket är en fjärdedel av gårdens omsättning. Han kräver Jordbruksverkets generaldirektör Leif Dennebergs avgång.
    Mjölkbonden Christian Johansson väntar på 1,1 miljoner kronor i stöd, vilket är en fjärdedel av gårdens omsättning. Han kräver Jordbruksverkets generaldirektör Leif Dennebergs avgång. FOTO: Niclas Sandberg

    Trots att Jordbruksverket rekordtidigt betalat ut 6 av 9 miljarder kronor i stöd finns det ett stort antal lantbrukare som med stigande desperation väntar på stödet för 2016.

    Upp till 3 000 sökande, som gjort brukarskiften och alltså brukar mer eller mindre mark, har fått stödet låst. Jordbruksverkets nya administrativa system klarar inte av brukarskiften. För att lantbrukarna ska få sina stöd krävs manuell hantering, och för vissa riskerar stöden att dröja fram till våren.

    – Det är svårt att säga exakt när. Men alla väntar inte på pengar, för en del har ju inte kvar sin mark, säger Marie Richter, avdelningschef för Stödförvaltningsavdelningen på Jordbruksverket.

     Leif Denneberg, generaldirektör Jordbruksverket
    Leif Denneberg, generaldirektör Jordbruksverket FOTO: Lennart Perlenhem

    Väntar på 1,1 miljoner kronor

    Mjölkbonden Christian Johansson i Edsbruk i Västervik väntar på 1,1 miljoner kronor, en fjärdedel av gårdens omsättning. En del av stöden är miljöstöd från 2015.

    Hans tålamod med Jordbruksverket och dess generaldirektör Leif Denneberg är helt slut.

    – Han ska väck! Han borde ha åkt redan förra året, generaldirektören, som det är nu borde förordnandet dras in, säger han och får stöd av kollegan Tobias Knutsson på Öland som fått 300 000 kronor låsta.

    – Något huvud måste rulla, oftast blir det ju bättre när man får in en ny stark kraft, säger han.

    Har misslyckats kapitalt

    – Låga mjölkpriser kan man hantera, men att en myndighet som har så stort inflytande över vår verksamhet misslyckas så kapitalt, det ställer till stora problem. Jordbruksverket är en del av vårt problem inte vår lösning för tillfället, säger Christian Johansson.

     Marie Richter, avdelningschef för Stödförvaltningsavdelningen på Jordbruksverket.
    Marie Richter, avdelningschef för Stödförvaltningsavdelningen på Jordbruksverket. FOTO: Niclas Sandberg

    För 2016 kommer en del slutbetalningar av stöd inte att göras för än andra kvartalet 2017, enligt Jordbruksverkets plan. Det gäller framför allt de ansökningar som innehåller ändringar som IT-systemet inte kan hantera.

    Betalningen kan dröja till 2017

    För stöden från 2015 har slutbetalningen av sammanlagt cirka 150 miljoner kronor i miljöstöd fortfarande inte gjorts, betalningen kan dröja till 2017.

    Dessutom finns det 600 ärenden som skulle ha varit utbetalda och som Jordbruksverket försöker lösa så fort som möjligt.

    – Det är delar av betalningar som sitter fast. Vissa får nu och vissa får vänta lite. Vi gör en extra insats för att verkligen få ut de här pengarna, säger Marie Richter.

    De pressade mjölkbönderna Tobias Knutsson och Christian Johansson kräver att alla de pengar de ansökt om betalas ut manuellt nu på en gång. Även om det innebär något fel som måste rättas till i efterhand.

    Utbetalningsplan ligger fast

    – Vi bönder är helt införstådda med att man kanske måste behöva betala tillbaks pengar, då får det vara så. Men nu ligger eurokursen så pass bra att det inte är ett problem, säger Christian Johansson.

    Men Jordbruksverket utbetalningsplan ligger fast. Jordbruksverket kommer inte att betala ut allt på ett bräde.

    – Jag förstår att man tänker så, men det finns massor med komplexitet i det här och det är stora risker med att betala ut med fel underlag och fel premisser, säger Marie Richter.

    – Vi har hittat sätt att betala ut direktstöden, men ännu inte hur vi kan göra det med hedern i behåll när det gäller miljöersättningarna.

    Så sent som i tisdags sade sig landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har förtroende för generaldirektören Leif Denneberg.

     Mjölkbonden Christian Johansson väntar på 1,1 miljoner kronor i stöd, vilket är en fjärdedel av gårdens omsättning. Han kräver Jordbruksverkets generaldirektör Leif Dennebergs avgång.
    Mjölkbonden Christian Johansson väntar på 1,1 miljoner kronor i stöd, vilket är en fjärdedel av gårdens omsättning. Han kräver Jordbruksverkets generaldirektör Leif Dennebergs avgång.

    LÄS MER: Statskontorets skarpa kritik mot Jordbruksverket

    Detta har hänt

    Det svenska landsbygdsprogrammet skulle egentligen ha gällt mellan 2014 och 2020. Men besluten om den europeiska jordbrukspolitiken, CAP, blev försenade vilket i sin tur påverkade arbetet med det svenska programmet. EU-kommissionen hade därefter 333 anmärkningar på Alliansregeringens ursprungliga förslag, vilket försenade tillämpningen ytterligare. Först i maj 2015 fick det svenska landsbygdsprogrammet grönt ljus från EU.

    I januari i år avslöjade ATL att slututbetalningarna av flera av 2015 års stöd var kraftigt försenade. Orsaken är att uppbyggnaden av det IT-system som Jordbruksverket behöver för att handlägga stödutbetalningarna kom i gång sent och ännu inte fungerar som det ska.

    Ännu finns lantbrukare som väntar på det sista av kompensationsstödet.

    Även investeringsstöden har drabbats hårt av det haltande it-systemet. Ansökningarna öppnade hösten 2014 men i juli i år hade bara 87 av 2 327 ärenden kommit så långt att lantbrukaren kunna ansöka om utbetalning.

    Relaterade artiklar

    Till toppen