Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 maj

    Ny lista på gång för invasiva arter

    Hela Trädgårdssverige är fullt av växter som riskerar att ställa till det i vår natur. Snart kan några av dem förbjudas.

     Det finns olika sorters gullris, varav en del har stor förmåga att rymma från torpets rabatt och vidare ut i naturen. Arkivbild.
    Bild 1/4 Det finns olika sorters gullris, varav en del har stor förmåga att rymma från torpets rabatt och vidare ut i naturen. Arkivbild. FOTO: Mary Altaffer/AP/TT
     Jättedaggkåpa, en älskad perenn som frösår sig vilt med risk att tränga bort annan växtlighet. Arkivbild.
    Bild 2/4 Jättedaggkåpa, en älskad perenn som frösår sig vilt med risk att tränga bort annan växtlighet. Arkivbild. FOTO: Claudio Bresciani/TT
     Häggmispeln får bär efter sin vita blomning. Känner du igen trädgårdsklassikern? Arkivbild.
    Bild 3/4 Häggmispeln får bär efter sin vita blomning. Känner du igen trädgårdsklassikern? Arkivbild. FOTO: Lee Reich/AP
     Syren kan ge många rotskott. Numera sprider sig även med frön i landets sydligare delar. Arkivbild.
    Bild 4/4 Syren kan ge många rotskott. Numera sprider sig även med frön i landets sydligare delar. Arkivbild. FOTO: Hasse Holmberg/TT

    Det finns en rad trädgårdsväxter som är på rymmen, och fler riskerar de att bli i takt med klimatförändringen.

    Men några arter förbjuds troligtvis i Sverige inom kort. Förutom EU:s nuvarande förteckning över de invasiva främmande arter som redan är förbjudna att importera, sälja och odla, så är en egen svensk variant på gång.

    Naturvårdsverket är snart färdigt med en lista som kan läggas fram nästa år.

    Hotar rödlistade arter

    Mellan fem och tio växter kommer att hamna där, enligt Henrik Lange på Naturvårdsverket, ansvarig handläggare för invasiva främmande arter.

    – Bland annat välkända kandidater som blomsterlupin, vresros och parkslide, säger han och fortsätter:

    – Sedan har vi två fetbladsväxter – kaukasiskt fetblad och sibiriskt fetblad – som är bra på att sprida sig och som hotar flera rödlistade arter i naturen. Men de har även bra fysiska egenskaper för gröna tak, så vi är inte framme vid om vi ska föreslå förbud.

    Större problem än befarat

    För att hitta värstingarna har Naturvårdsverket tagit hjälp av Artdatabanken, som tidigare riskklassificerat runt 1 000 arter utifrån sin spridningsförmåga och ekologisk effekt på svensk natur.

    I den digra genomgången pekas en rad svenska trädgårdsväxter ut – som häggmispel, äkta kaprifol, skogsklematis och vårkrokus, konstaterar Artdatabankens Mora Aronsson, botanist, som ansvarat för genomgången.

    – Tyvärr är det här bara en del av det som vi skulle vilja få bedömt, på grund av resurs- och tidsbrist. Vi har fortfarande en mängd arter som vi skulle vilja titta på, säger han och fortsätter:

    – Vi har trott att vi varit förskonade från invasiva arter, men det har visat sig att vi har betydligt större problem med arter än vad vi tidigare trott.

    Är omedvetna

    Vems är då felet till att det som en gång började spira i trädgård, koloni och park är på rymmen?

    – Det är vi trädgårdsägare som till stor del bidragit till spridning. Vi köper och planterar växter, transporterar växtavfall felaktigt och dumpar växterna i naturen, självklart omedvetna om vad det kan leda till, så vi vill sprida information till allmänheten, säger Bibbi Bonorden på Fritidsodlingens Riksorganisation.

    Hon leder ”Invasiva främmande växter i våra trädgårdar”, ett nordiskt informationsprojekt som pågår fram till i höst och nu försöker nå alla trädgårdsentusiaster.

    – Tänk inte en gång utan flera innan du tar hem frö och planta från en mässa eller resa någonstans i världen. Och om en växt har viss spridningsbenägenhet i trädgården kanske man ska vara aktsam, lyder hennes råd.

    Trädgårdshandeln har ansvar

    Invasiva med stor ”rymningsbenägenhet”. Ändå går flera av växterna fortfarande att hitta ute i trädgårdshandeln.

    – Ja, både parkslide och blomsterlupin går ju fortfarande att köpa. Det är bekymmersamt, medger Henrik Lange.

    TT: Vilket ansvar har trädgårdshandeln?

    – De har kunskap, och i många fall är de minst benägna att sälja det här, för de vill inte sälja saker som är problem i trädgården, säger han och uppmanar konsumenten att tänka till.

    Fakta: EU-listade växter i svensk natur

    De växter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter är förbjudna att importera, sälja, odla, transportera, använda och byta. Det finns just nu runt 40 växtarter på EU-förteckningen, varav bland andra följande kan hittas i svensk natur:

    Gul skunkkalla, Lysichiton americanus

    Jättebalsamin, Impatiens glandulifera

    Jätteloka, Heracleum mantegazzianum

    Sidenört, Asclepias syriaca

    Smal vattenpest, Elodea nuttallii

    Tromsöloka, Heracleum persicum

    Gudaträd, Ailanthus altissima

    Källa: Naturvårdsverket

    Fakta: Problematiska trädgårdsväxter

    Artdatabanken har riskklassificerat främmande arter och tittat på hur de påverkar biologisk mångfald i Sverige. Följande växter, som antingen har en måttlig eller hög risk för att sprida sig med ekologisk effekt och som riskerar att invadera stora områden, finns exempelvis i den här genomgången.

    Har du någon av dessa din trädgård?

    • Blomsterlupin

    • Kanadensiskt gullris och höstgullris

    • Knölklocka

    • Silverarv

    • Olika typer av oxbär

    • Äkta kaprifol

    • Höstgullris

    • Lammöron

    • Höstaster

    • Trädgårdsveronika

    • Bergenia

    • Vårkrokus

    • Vintergäck

    • Praktlysing

    • Vresros

    • Snöbär

    • Häggmispel

    • Glanshägg

    • Flocknäva

    • Jättedaggkåpa

    • Skogklematis

    Källa: Naturvårdsverket och Artdatabankens risklista

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen