Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 oktober

    Ny fördröjning av brexit

    Boris Johnson får ge sig om sitt EU-utträde redan den 31 oktober.

    Nu pausas brexitprocessen i parlamentet sedan underhuset sagt nej till premiärministerns snabba tidsplan.

     Brittiska flaggor och EU-flaggor kämpar om utrymmet utanför det brittiska parlamentet i London. Arkivbild.
    Brittiska flaggor och EU-flaggor kämpar om utrymmet utanför det brittiska parlamentet i London. Arkivbild. FOTO: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

    Med 322 mot 308 röstade underhusets ledamöter i London nej till den rekordfart som Johnson och hans regering ville sätta på brexitbehandlingen.

    Tanken var att snabbehandla all lagstiftning under två intensiva dagar i underhuset för att möjliggöra ett EU-utträde redan på torsdag i nästa vecka, den 31 oktober.

    Men så blir det inte. Och nu pausas i stället processen.

    – Det här huset har återigen röstat för en försening. Nu måste EU ta beslut om hur det ska gå vidare. Jag kommer att tala med EU:s medlemsländer om vad de tänker göra. Tills dess pausar vi den här lagstiftningen, säger Johnson i underhuset.

    Oppositionen föreslår i sin tur samarbete för att komma vidare.

    – Arbeta med oss för att enas om en resonabel tidtabell. Det vore det förnuftiga sättet att gå vidare, säger Labour-ledaren Jeremy Corbyn.

    Tusk rekommenderar

    Johnsons pausande gör fortsättningen osäker. Johnson vill fortfarande driva på för ett utträde till nästa vecka och lovar att öka takten i förberedandet av ett avtalslöst utträde.

    Å andra sidan har Storbritannien formellt redan bett EU om förlängd förhandlingstid. Bollen ligger därmed hos EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk som lär ta kontakt med statsminister Stefan Löfven (S) och övriga stats- och regeringschefer för att bestämma nästa steg.

    Tusk skriver i en kommentar sent på tisdagen att han rekommenderar EU-ledarna att gå med på en senareläggning av det brittiska utträdet ur EU.

    ”Jag kommer att föreslå att detta sker skriftligen”, skriver han på Twitter, vilket innebär att EU:s ledare inte skulle behöva samlas till ett extrainkallat möte.

    Nyval i vinter?

    Såväl en kortare förlängning som en längre är möjlig.

    Från brittiskt håll finns spekulationer om att Johnson kan acceptera det kortare alternativet. Men han har också varnat för att nyval kan vara enda utvägen.

    – Då måste lagen dras tillbaka. Då måste vi gå vidare med nyval i stället, sade Johnson i parlamentsdebatten tidigare under tisdagen.

    Premiärministern kan ändå glädja sig över segern i tisdagens första omröstning, om själva brexitlagstiftningen. Med 329 röster mot 299 sade underhuset ja. Därmed har man för första gången hittills faktiskt ställt sig bakom en väg mot utträde, snarare än bara röstat mot, under de senaste årens brexitprocess.

    Ja-rösten gör att det formellt ändå finns chans för en fortsättning för arbetet med brexitlagen, som bygger på det utträdesavtal som Johnson och EU enades om i förra veckan.

    Ändringar på gång

    Flera fallgropar finns dock kvar. I nästa steg kommer parlamentsledamöterna att få föreslå allehanda ändringsförslag och flera sådana är redan på gång.

    Om ändringarna blir för stora och dramatiska lär regeringen dra i handbromsen och återigen stoppa processen – i så fall i syfte att tvinga fram ett nyval senast i december för att lösa upp knutarna i parlamentet.

    Bland brittiska statsvetare och journalister gissas vilt på hur det ska gå.

    ”Regeringen vinner andra läsningen, men förlorar om programpropositionen. Utskottsbehandlingen fortsätter förbi 31 oktober, men regeringen vinner de flesta viktiga omröstningarna (om folkomröstning och tullunion). Lagen går igenom i slutet av november. EU lämnas vid årsskiftet. Nyval följer tidigt under 2020”, siade exempelvis Philip Cowley, statsvetare vid Queen Mary University i London på Twitter tidigare under tisdagen.

    Fakta: Vad händer nu?

    Vägen mot Storbritanniens utträde ur EU är fortsatt snårig och oklar. Den brittiska regeringen har fått sin utträdeslag – förkortad WAB – godkänd tills vidare i underhuset. Däremot har man fått bakläxa på planen att driva igenom lagstiftningen redan under den här veckan för att möjliggöra ett utträde till den 31 oktober.

    Premiärminister Boris Johnson inväntar nu besked om hur EU ställer sig till en eventuell förlängd förhandlingstid.

    Oppositionen i Storbritannien förbereder samtidigt en mängd ändringsförslag som kan få stora konsekvenser. Om dramatiskt annorlunda ändringar går igenom, exempelvis med krav på en tullunion med EU eller en ny folkomröstning för att godkänna lagen, kan regeringen komma att dra tillbaka hela WAB-förslaget. I så fall väntar sannolikt ett brittiskt nyval senare i höst.

    Ett avtalslöst utträde den 31 oktober är fortfarande också en möjlighet, men kräver i så fall att de kvarstannande EU-länderna säger nej till den förlängningsansökan som Johnson motvilligt skickade in i lördags.

    Relaterade artiklar

    Till toppen