Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 januari 2018

    Ny boom för biogas

    Det finns förhoppningar om att produktion av biogas från lantbruk ska öka kraftigt igen. – Just nu inleds en rad viktiga satsningar, säger Linus Klackenberg från Energigas Sverige.

     Linus Klackenberg
    Bild 1/2 Linus Klackenberg FOTO: Pia Nordlander
     Stefan Halldorf
    Bild 2/2 Stefan Halldorf

    65 anläggningar i Sverige producerar gödselbaserad biogas, varav 41 gårdsanläggningar och 34 samrötningsanläggningar, enligt en ny rapport. Den har tagits fram av branschorganisationen Energigas Sverige, i samarbete med LRF, Avfall Sverige och Svenskt Vatten, på uppdrag av Energimyndigheten.

    Antalet anläggningar och den totala mängden producerad biogas har bara ökat marginellt de senaste tre åren.

    Enligt Linus Klackenberg på Energigas Sverige, som sammanställt rapporten, finns flera olika förklaringar.

    – Det har varit en prispress till följd av konkurrens från dansk biogas. Samtidigt har vissa former av investeringsstöd fasats ut, och det har blivit ett litet hack innan nya stödformer etablerats.

    Men det senaste året har beslut tagits om flera nya anläggningar. Linus Klackenberg bedömer därför att produktionen av biogas från gårdar ska öka igen.

    Flera nya på gång

    Stefan Halldorf från Kalmar är biogaskonsult med inriktning på lantbruk. Han har varit med och hjälpt till vid starter av gödselanläggningar på små gårdar och större samrötningsanläggningar, där ett antal gårdar genomför en gemensam satsning. Bland annat i Alvesta och Läckeby.

    – Fler nya anläggningar är på gång, och det är positivt, säger Stefan Halldorf.

    Ett av de senaste större projekten gällande fordonsgas görs i Mönsterås. Där går cirka 20 gårdar samman för att, precis som Hagelsrums gård i artikeln här intill, producera gas till länstrafikens bussar i Kalmar län.

    – Det är bra med samarbeten av det slaget, för det kommer att krävas i framtiden, säger Stefan Halldorf.

    Mest till energi och värme

    Den gårdsbaserade biogasen används fortfarande främst till energi och värme. Produktionen av fordonsgas har ännu inte ökat så som många hoppades och förväntade sig för några år sedan.

    – Vi ser inte en stor efterfrågan på fordonsgas ännu, säger Stefan Halldorf som också påpekar att det handlar om en storleksfråga.

    Det krävs stora investeringar för att bygga upp sådan produktion och ett tankställe.

    De flesta biogassatsningarna har hittills fått ekonomiskt stöd på 40 procent genom EU:s landsbygdsprogram. Detta har under de senaste 2-3 åren ersatts av det statliga Klimatklivet, som i början kunde täcka hela investeringskostnaden. I dag finns ett tak på 70 procent av investeringskostnaden och de projekt som beviljats medel genom Klimatklivet finansieras nu med mellan 30 och 63 procent.

    Under åren 2014-2023 finns dessutom gödselgasstödet, som administreras av Jordbruksverket på uppdrag av regeringen, med målet att utsläppen av växthusgaser från gödselhantering ska minska.

    Krävs gödselgasstöd

    Enligt Stefan Halldorf är gödselgasstödet en förutsättning även för att biogassatsningarna ska vara genomförbara. Men det gäller för lantbrukarna att samarbeta med varandra och vara uppfinningsrika, för att det ska gå ihop sig ekonomiskt, menar han.

    – En stor sak är att dra nytta av värmen som bildas vid biogasproduktionen, anser Stefan Halldorf.

    Som exempel nämner han en anläggning i Habo som värmer upp grannens växthus för ekologisk grönsaksproduktion.

    LÄS OCKSÅ: Nytt stöd krävs för boostad biogasLÄS OCKSÅ: Krisen för biogasen ökar bristen på biogödselLÄS OCKSÅ: Låt inte danskarna knäcka biogasenLÄS OCKSÅ: Stopp för grödor till JordbergaLÄS OCKSÅ: Nymölla kan få Sveriges största biogasanläggning

    Relaterade artiklar

    Till toppen