Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 31 januari

    Oviss framtid för brittiska bönder

    I dag lämnar Storbritannien EU. För brittiska bönder är framtiden inte mycket klarare än den var när hela processen började för tre och ett halvt år sedan.

     EU-stöden har utgjort ungefär 60 procent av lantbrukets totala vinst mellan 2014 och 2017. Vad som händer när stöden fasats ut vet de brittiska bönderna ännu inte.
    EU-stöden har utgjort ungefär 60 procent av lantbrukets totala vinst mellan 2014 och 2017. Vad som händer när stöden fasats ut vet de brittiska bönderna ännu inte. FOTO: Shutterstock

    Vid midnatt i dag blir EU för första gången mindre. Men Brexit är långt ifrån klappat och klart för de närmare 150 000 brittiska lantbruksföretagen. Det enda de vet säkert är att ingenting förändras under de närmaste elva månaderna. Fram till den sista december är Storbritannien fortfarande en del av den gemensamma marknaden, och samma rörelsefrihet som tidigare råder, vilket är viktigt för en bransch som hämtat mycket arbetskraft i andra EU-länder.

    Olika signaler

    De stora förändringarna kommer först 2021. Men ännu vet ingen vilka de blir. Hur handel, gränser och krav på olika produkter mellan EU och Storbritannien ska hanteras ska förhandlas under året.

    Parternas förhandlingspositioner ska presenteras i februari. Från EUs sida har man låtit veta att tiden är kort, men att ju närmare Storbritannien lägger sig EUs regelverk, desto snabbare blir processen och desto enklare kommer det att bli att fortsätta handla.

    Storbritannien skickar inte samma signaler. Finansminister Sajid Javid har sagt att man vill vara fri att sätta sina egna standarder och regler. Det kan underlätta för handel med andra länder, som USA där regelverket för jordbruksprodukter skiljer sig stort från EUs.

    USA oroar

    Storbritanniens största bondeorganisation, NFU, som representerar lantbrukare i England och Wales, är orolig för att en öppning mot den amerikanska marknaden ska släppa in billiga produkter som EUs regler för bland annat hormonbehandlat kött skyddat dem från tidigare. Organisationen satsar nu på att samla krafter för att upprätthålla standarder för djurvälfärd och livsmedelshygien. Ett stormöte planeras i mars för att uppmärksamma politikerna på frågan.

    Beroende av andra

    För den framtida handeln är Storbritannien alltid beroende av andra. Den framtida jordbrukspolitiken är landet däremot från och med i natt fri att forma på egen hand. Men beskeden är inte mycket klarare för det. Regeringen presenterade nyligen ett förslag om en ny jordbrukspolitik för England, men den är inte särskilt detaljerad. Vad som framgår är att stödsystemet går in i en övergångsperiod 2021. Under sju år ska direktstöden fasas ut till förmån för ersättningar för kollektiva nyttigheter. Bönderna är garanterade samma stödbudget som de fått under 2019 så länge det nuvarande parlamentet sitter, vilket förväntas vara till 2024.

    Besked kan dröja

    Vilka resurser som läggs på jordbruksstöden efter det, och vilka nyttigheter det är som ska premieras, är inte klart. EU-stöden har utgjort ungefär 60 procent av lantbrukets totala vinst mellan 2014 och 2017.

    I Skottland, Nordirland och Wales ansvarar de regionala regeringarna för sin egen jordbrukspolitik. Skottland säger att EUs system ska tillämpas till 2024 och Wales hakar på det engelska lagförslaget tills vidare. Nordirland fick en fungerande regering för första gången på tre år i mitten av januari så där kan det ta lite längre tid innan ett besked kommer.

    Sveriges handel med Storbritannien

    • Sett till all Sveriges utrikeshandel är Stor­britannien den tredje största handelspartnern. Exporten till Storbritannien var 2018 värd 149 miljarder kronor, och importen 142 miljarder. Storbritannien är Sveriges överlägset största mottagarland för sågat barrträ: landet stod 2018 för 21 procent av den totala exporten, till ett värde av 5,9 miljarder kronor.
    • Exporten av alla livsmedel och jordbruksvaror är värd mindre, 5,7 miljarder, än det sågade barrträet. För den sortens produkter
    • ligger Storbritannien först på sjunde plats som exportmarknad för Sverige. Runt 57 procent av värdet av exporten av livsmedel och jordbruksvaror kommer från fisk, och den övervägande delen av den är vidareexport av lax från Norge. Sverige exporterar mer livsmedel till Storbritannien än vi importerar, handels­överskottet är på 2,3 miljarder kronor.
    • Sveriges import av livsmedel och jordbruksprodukter från Storbritannien var 2018 värd närmare 3,5 miljarder kronor, vilket gör landet till den tionde viktigaste exportören till Sverige. Drycker står för drygt 28 procent av värdet av importen. 2018 importerades det lantbruksmaskiner från Storbritannien till Sverige till ett värde 760 miljoner kronor.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen