Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 juli

    Nu blir elen billigare

    Elpriset är på väg ner på kort sikt men kommer att stiga på lång sikt. Jordbrukare bör därför satsa på att producera själva, anser analytikern Matina Rosenberg.

     Vore jag lantbrukare så skulle jag satsa på solceller på ladugårdstaket, säger Matina Rosenberg på elföretaget Bixia.
    Vore jag lantbrukare så skulle jag satsa på solceller på ladugårdstaket, säger Matina Rosenberg på elföretaget Bixia. FOTO: Bixia

    Nu sjunker elpriset. Troligen fram till 2021. Därefter stiger elpriset successivt till 2030. Det visar en långsiktig prisprognos från elföretaget Bixia. Orsaken till att priset nu väntas sjunka är att förnybar elproduktion från sol- och vindkraft ökar kraftigt. Och det finns plats för än mer förnybart.

    – Vore jag lantbrukare så skulle jag satsa på solceller på ladugårdstaket, det är en elproduktion på mikronivå som är småskalig och närproducerad. Dessutom är det en bra hållbar affär. Både för klimatet och plånboken, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på elbolaget Bixia.

    Stigande trend till 2030

    Bolaget skriver i sin rapport ”Långsiktig elprisprognos 2018-2030”: ”Elanvändningen fortsätter att öka, men utan energieffektiviseringar skulle ökningen ha varit ännu högre. Utvecklingen fram till år 2030 styrs av energieffektiviseringen, befolkningsökningen, fler datacenter, fler elbilar, elektrifiering av industriprocesser samtidigt som mikroproduktion av solel på villa- och ladugårdstak bedöms öka.”

    – De närmaste åren är pristrenden fallande, vilket bland annat beror på att det kommer in mycket förnybart på marknaden. Framför allt tack vare elcertifikatsystemet som är färdigbyggt mycket tidigare än ursprungligen planerat. Därefter har elpriset en stigande trend stöttat av en ökad elanvändning och ökad laddningskapacitet mot Nordens grannländer.

    Hur säker är prognosen?

    – Det är vårt mest troliga scenario utifrån givna värden och information från myndigheter med flera. Men då prognosen starkt påverkas av energipolitik och av andra omvärldsfaktorer kan den snabbt förändras.

    Bixia bedömer också att stängningen av Ringhals 1 och 2 genomförs 2019 och 2020. I Finland startar två nya kärnkraftverk sin produktion från 2020. En ökad andel mikroproduktion sker samtidigt, främst i form av solceller vilket också minskar konsumentens nettobehov från elnätet eftersom den producerade elen används direkt av konsumenten.

    – Den expansiva utbyggnaden av framför allt förnybart i Norden gör det nödvändigt med nya ledningar mot omvärlden om inte Norden ska översvämmas av el. Den nordiska elmarknaden kopplas allt mer samman med den europeiska.

    Mer export till Europa

    Nya ledningar är på gång från Norden och exporten av el till exempelvis Storbritannien och Nederländerna beräknas stiga. Eftersom elprisnivån är högre i dessa länder kan det betyda ökade inkomster för de nordiska elproducenterna. Så den nordiska elmarknaden knyts ihop alltmer med den europeiska. Import/export kan gå i båda riktningarna beroende på hur efterfrågan ser ut. Och det är viktigt när den mer väderberoende elproduktionen från sol och vind ökar.

    En annan tendens är att den lokalproducerade produktionen ökar i form av närproducerad vind- och solkraft.

    – När Sverige industrialiserades kom kraften från småskalig och lokal vattenkraft, nu är vi på väg mot en liknande utveckling när det gäller sol- och vindkraft och det är bra både av ekonomiska skäl och ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Matina Rosenberg.

    Relaterade artiklar

    Till toppen