Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 november

    Nötbonde: ”Osäkerheten gör det svårt att satsa”

    För att nötköttsproduktionen ska växa krävs transparenta priser och en betydligt bättre marknadsanalys än i dag. Det säger Anna Kristoffersson, dikoproducent i Veberöd.

     Dikoproducenten Anna Kristoffersson tror att det krävs både långsiktig lönsamhet och bättre ekonomiska verktyg för att få svenska nötköttsbönder att våga satsa.
    Dikoproducenten Anna Kristoffersson tror att det krävs både långsiktig lönsamhet och bättre ekonomiska verktyg för att få svenska nötköttsbönder att våga satsa. FOTO: Lennart Perlenhem

    Det tar mellan tre och fem år för en nötköttsproducent att utöka sin produktion, och då krävs det både långsiktig lönsamhet och mer finslipade ekonomiska verktyg för att producenten ska våga satsa. Det menar Anna Kristoffersson, som vill se transparenta slakteripriser och djupare marknadsanalys.

    Saknar analys

    – Vi har en officiell snittbetalning enligt EU:s statistik, notering enligt slakterierna och sedan andra priser i verkligheten. Vi saknar också en ordentlig analys av marknaden. Sammantaget innebär det här en osäker marknadssituation som gör det svårt att satsa, säger hon.

    Hon anser också att den ekonomiska rådgivningen som riktar sig till nötköttsproducenterna skulle kunna bli betydligt bättre, särskilt om hon jämför med vad mjölk- och grisproducenterna erbjuds.

    Anna Kristoffersson menar att det nu finns all anledning för nötköttsproducenterna att vässa sig ytterligare, särskilt med tanke på en förväntad ökad sydamerikansk import när Mercosur-avtalet träder i kraft.

    – Sverige är importberoende och det finns upparbetade kanaler för sydamerikanskt kött in på vår marknad, vilket kommer att pressa priserna. Vi kommer att få svårt att klara vår kostnadsmassa och då kommer det inte att räcka med att säga att vi är antibiotikafria.

    Därför anser hon att Sverige måste göra som flera andra länder, satsa på en grundcertifiering.

    – I ett internationellt perspektiv har vi en guldko i och med att vi har friska djur, djurvälfärd i världsklass och bra avelsmaterial, men vi behöver få ner detta och vårt klimat- och miljöarbete på ett papper. Jag tror att en certifiering snart kommer att vara ett hygienkrav, och då är det bättre att vi tar initiativet än att handeln gör det.

    Vill ha mer forskning

    Hon efterlyser också mer forskning i hela kedjan och menar att man tappat en del av den forskning som tidigare bedrevs av Köttinstitutet.

    – Vi måste börja se pengarna vi lägger på forskning som en investering för framtiden och inte som en kostnad.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen