Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 oktober 2017

    Nöjd mjölkbonde valde bort eko

    Leinau, Tyskland.

    Nu är det roligt igen. Mjölkpriset har återhämtat sig. Årets grässkörd är bra, majsen står vackert i raderna och korna trivs i det ljusa stallet.

    Markus Ostenried är en nöjd mjölkbonde i södra Tyskland, tre mil från gränsen till Österrike.

    Mjölkpriset är det givna samtalsämnet med mjölkbönder oavsett land. På väggen, mot bygatan till, hänger en skylt med budskapet: ”Bönder behöver ett rättvist pris – 40 cent”.

     Familjen Ostenried. Markus Ostenried med mamma Petra, pappa Johann och praktikanten Fabian Geiger. Markus fru Verena väntade i dagarna parets andra barn.
    Familjen Ostenried. Markus Ostenried med mamma Petra, pappa Johann och praktikanten Fabian Geiger. Markus fru Verena väntade i dagarna parets andra barn. FOTO: Marcus Frennemark

    Riktigt där är inte priset ännu, 36 eurocent (cirka 3,43 kronor) är vad Markus Ostenried får betalt för mjölken för närvarande. Ett rejält lyft sedan sommaren 2016 då priset var nere på 25 cent under tre månader.

    – Det priset överlever vi inte länge på, men 36 cent är okej. Problemet är att när priset faller går det snabbt, men det går mycket långsammare när priset stiger, säger Markus Ostenried.

     Könssorterad. Ostenrieds använder könssorterad sperma för att kvigkalvar från de bästa korna. Kor som inte ingår i avelsplanerna semineras också med könssorterad sperma, men av köttraser för att få värdefullare tjurkalvar.
    Könssorterad. Ostenrieds använder könssorterad sperma för att kvigkalvar från de bästa korna. Kor som inte ingår i avelsplanerna semineras också med könssorterad sperma, men av köttraser för att få värdefullare tjurkalvar. FOTO: Marcus Frennemark

    Gården ligger utmed bygatan i Leinau och är en av fem mjölkgårdar som finns kvar inne i byn med villor som närmaste grannar. Men modernt jordbruk och villaliv samsas väl.

    – Vi försöker visa hänsyn när vi kör med maskiner genom byn. Dessutom är det släktingar till oss som bor i de närmaste husen, säger Markus Ostenried.

     Kalvarna har ett eget stall. De yngsta kalvarna går på ströbädd av sågspån. Det ger mindre ammoniak i luften.
    Kalvarna har ett eget stall. De yngsta kalvarna går på ströbädd av sågspån. Det ger mindre ammoniak i luften. FOTO: Marcus Frennemark

    Femte generationen på gården

    Han är femte generationen på gården och driver den tillsammans med sin fru och sina föräldrar. En praktikant finns också i arbetsstyrkan.

    – Det är nästan alltid någon i stallet, säger Markus Ostenried.

     Tittar ut. De mjölkande korna kommer inte ut på bete. Det är bara sinkorna som får lufta sig på sommaren.
    Tittar ut. De mjölkande korna kommer inte ut på bete. Det är bara sinkorna som får lufta sig på sommaren. FOTO: Marcus Frennemark

    Mjölkproduktionen finns mer eller mindre i generna hos familjen. Redan farfar valde att satsa på rasen brown swiss och det har gett synbara resultat genom åren. På stallväggen, som vetter mot bygatan, vittnar prisskörden om att detta är en kogård utöver det vanliga.

    – Det är hållbara och lugna djur, som mjölkar bra och har höga fett- och proteinhalter, sammanfattar Markus fördelarna med brown swiss.

     En uteplats håller på att färdigställas för korna. Här kan de utfodras utomhus och få tillgång till ännu friskare luft än inne i stallet.
    En uteplats håller på att färdigställas för korna. Här kan de utfodras utomhus och få tillgång till ännu friskare luft än inne i stallet. FOTO: Marcus Frennemark

    Kvigorna kalvar in vid 27 månaders ålder och det är inte på den första laktationen hon ska motivera sin plats. Efter tre eller fyra laktationer står kon på toppen.

    – Det kostar att föda upp en kviga så de behöver hålla länge, ett år till betyder mycket ekonomiskt.

    Hög kvalitet på besättningen

    Han pekar ut en ko som förbereder sig för att föda sin tionde kalv, hon har en livstidsproduktion på en bit över 100 ton. Besättningen håller alltså hög kvalitet och han säljer också livdjur, både kvigor och tjurar. Köparna är andra besättningar med renrasig brown swiss, men också holsteinbesättningar som vill korsa med rasen.

     Markus Ostenried, femte generationen mjölkbonde.
    Markus Ostenried, femte generationen mjölkbonde. FOTO: Marcus Frennemark

    Lösdriftsstallet är byggt i trä med väl tilltagna limträbalkar. Vintrarna är stränga här i Alpernas närhet och taken dimensioneras för tunga snölaster. Kostallet byggdes 2007, sedan det gamla lösdriftsstallet totalförstörts i en eldsvåda. Mjölkkorna lyckades man klara vid branden men rekryteringsdjuren och ett antal maskiner strök med.

    Fem ensilageskördar

    En stor del av arealen i södra Bayern består av permanent gräsmark som av naturvårdsskäl inte får brukas upp med mindre än att annan åker läggs i permanent vall. Men med traktens rikliga nederbörd, 1 100 millimeter om året, och bra med gödsel avkastar marken 8-10 ton torrsubstans per hektar och år.

     Brown Swiss finns på runt en tredjedel av mjölkgårdarna i Bayern. Holstein som är den dominerande rasen. Bra juver och bra exteriör är viktiga avelsmål för att kon ska bli uthållig.
    Brown Swiss finns på runt en tredjedel av mjölkgårdarna i Bayern. Holstein som är den dominerande rasen. Bra juver och bra exteriör är viktiga avelsmål för att kon ska bli uthållig. FOTO: Marcus Frennemark

    Fyra, fem ensilageskördar tas från den permanenta vallen och utgör tillsammans med majsensilage basen i foderstaten. Lusern odlas i renbestånd och kommer också med i mixen.

    – Det ger både protein och struktur, menar Markus Ostenried.

    Mjölken säljs till ett privatägt mejeri, som specialiserat sig på dryckesmjölk och yoghurt för handelns egna märkesvaror, EMV. Mjölkpriset sätts för tre månader i taget, Markus ingår i en grupp på 20 mjölkbönder som förhandlar gemensamt med mejeriägaren.

     Meriter. Ostenrieds prissamling visar att medveten avel lönar sig.
    Meriter. Ostenrieds prissamling visar att medveten avel lönar sig. FOTO: Marcus Frennemark

    När mjölkkrisen var som värst valde en del kolleger att gå över till ekologisk produktion. Den mjölken betalades bättre och efterfrågan var stabil. Markus tänkte också i de banorna, men valde att avstå.

    – Jag hade behövt mer stallyta utomhus och jag hade behövt 30 procent mer mark. Dessutom är det svårt att ställa om en högproducerande besättning, så jag valde att fortsätta som tidigare och det är jag nöjd med i dag, säger han.

     Markus Ostenried.
    Markus Ostenried. FOTO: Marcus Frennemark

    Ostenrieds gård

    Gården ligger i byn Leinau i regionen Allgäu.

    Mjölkproduktion med 125 kor av rasen Brown Swiss samt 180 ungdjur.

    Årsproduktionen är 9 500 kilo mjölk per ko med 4,1 procent fett och 3,65 procent protein.

    Mjölkar i ett fiskbensstall med två gånger åtta platser.

    Odlar 108 hektar mark där 48 hektar är åker som får lov att plöjas och resten är permanent gräsmark. Hälften av arealen arrenderas.

    Växtodlingen är inriktad på foderproduktion med ensilagemajs, korn och lusern. På den permanenta vallen tas 4-5 skördar per år.

    Gården äger större delen av maskinerna som behövs, men majshackningen lejs in från maskinstation.

    Korna utfodras med en mixervagn med vertikal skruv. Traktorn som drar mixervagen går 1 000 timmar om året.

    Mjölkproduktion i Bayern

    Bayern har 12,6 miljoner invånare och är näst störst befolkningsmässigt av Tysklands 16 förbundsländer.

    Det finns 32 000 mjölkbönder i Bayern. De producerar 8 miljoner ton mjölk om året. En stor del av mjölken förädlas till ost för export söderut i Europa.

    Växelkurs: 36 eurocent = 3,43 svenska kronor.

    Relaterade artiklar

    Till toppen